Planerad poesi blir historisk trilogi

Först bestämmer han sitt ämne. Sedan söker han den form som bäst bär upp ämnet.
- Det är en myt att fri vers innebär frihet. Det blir ofta bara formlöshet. Spänning uppstår ur form, säger Uppsalapoeten Bo Gustavsson.
Hans senaste diktsamling heter Qasida om de tre portarna och är en sufisk dokumentärdikt.
Det betyder att författaren har använt den arabiska tvåradiga rimmade diktformen Qasida i försvenskad form för att berätta om samtiden Siktet har han särskilt inställt på kriget i Irak.
- Jag skriver alltid om historia. Och jag bjuder läsaren på olika slags texter inom varje diktsamling, säger Bo Gustavsson.
Qasida, hans åttonde diktsamling, innehåller både tvåradiga diktsviter, dialog och berättande dikt, som via prosalyrik blir till essäistisk kortprosa.

Boken skrevs 2004, när Bo Gustavsson upprördes av händelserna i Irak. Massmedia rapporterade varje dag om självmordsbombare, kidnappningar och mord. Våld och krigshandlingar, och författarens ångest och sorg över detta, fyller sidorna. Men där finns också utrymme för kärlekens kroppsliga och andliga uttryck.
Mycket medvetet har Bo Gustavsson också arbetat med en genomsläpplighet, så att läsaren guidas på en vertikal resa genom lager av tid och traditioner, samtidigt som man också får sig en nutida reseberättelse från Marrakech till livs.
- Blandningen av poesi, dialog och prosa och själva bredden är avsiktlig och styrs av ämnet, säger han.
Vad tror han själv, är han svårläst? Är hans lyrik bara till för synnerligen bildade och vana lyrikläsare?
Han fnyser. Och säger ett bestämt "Nej!". Och drar paralleller till hur man lyssnar på musik och hur man går ut och går:
- Då använder du ju inte enbart intellekt och förnuft, utan hela din varelse. Du upplever musiken och naturen, gatulivet. Upplev poesin på samma sätt!

En bra läsare, säger han, är den som går in i texten och låter sig föras bort.
- De flesta av oss författare är nog själva sådana läsare.
Att genast till fullo förstå en poetisk text, ser han över huvud taget inte alls som eftertraktansvärt.
- Läsförståelsen ska vara en process. Inte ens författaren själv sitter inne med hela förståelsen av sin text. När jag läser mina gamla böcker, kan jag se att jag också har skrivit om sådant, som jag inte var medveten om, att jag skrev om. Jag förstår ännu inte allt i Qasida - och vill inte göra det heller.

Ett avsnitt i Qasida är en dialog mellan Iblis, djävulen i Koranen, och Maryam, Jesu moder Maria. De går hand i hand genom krigets gator i Basra, men också genom tiden. Maryam är både en sjuårig flicka och den av kunskap och erfarenhet visa kvinnan. Hon är trösten, även när det inte finns någon tröst. Iblis, full av självförakt, längtar till hennes väsen och är kanske också han hennes son.
Här väver Bo Gustavsson samman de mystiska traditionerna från judendom/kristendom och islam. Det är något han tänker fortsätta göra.
- Qasida är en av tre delar i ett stort projekt på sådär femton års sikt. Jag vill utforska de mystika traditionerna i de stora världsreligionerna och sätta dem i relation till nutiden.

Poeten Gustavsson är intresserad av tillståndet i världen, av andlighet, av islam och muslimsk kultur. Också kristendom, buddhism, hinduism och taoism finns med i planerna för den påbörjade mystiktrilogin.
Det mesta Bo Gustavsson skriver kräver grundliga efterforskningar. Dem gör han till största delen på Universitetsbiblioteket i Uppsala, Carolina Rediviva.
Där har också den lyriska boktrilogi växt fram, som startade med Jag, Öpir 1999, fortsatte med Gramscis postuma anteckningar 2002 och just nu håller på att avslutas med en diktsamling om Calamity Jane.
- Öpir är en runmästare och diktsamlingen har passionen som tema. Gramsci är den italienske kommunistledaren, temat i den boken är förstås politiken. Jane är den legendariska genusöverskridande kvinnan, som skapade sin egen identitet i en hård värld, Vilda Västern. Temat i dikterna jag skriver om henne är personlighet. Jag intresserar mig för hur vi skapar våra identiteter. Det handlar om ödesprinciperna som styr våra liv.

Sanning, drömmar, ideal och rena lögner - det är virket vi alla bygger våra identiteter av, enligt Bo Gustavsson.
Som om det inte vore nog med en diktsamling i slutfas och minst två planerade på gång därefter, har poeten också en essäsamling under arbete. Där tar han bland annat upp skalden Gunnar Ekelöfs Sagan om Fatumeh.
- Sommaren 1974 cyklade jag och min sambo på Gotland. Jag hade Ekelöfs samlade dikter med mig och läste hela sommaren. Jag cyklade i ett ekelöfskt rus!
Bo Gustavssons närhet både till Ekelöfs orientalism och dennes manér, att blanda in dialog och prosa i sina diktsamlingar, är tydlig. Uppsalapoeten för en tradition vidare, ger den ny klang och hittar egna öppningar mot det oväntade.
- Det är där poesi föds, just i det oväntade, när poeten kollar det som sker vid sidan om, säger han själv.
- Man vidgar hela tiden det man inte vet. Skrivandet är en process där man upptäcker vad man skriver när man har skrivit det.

Planerad poesi blir historisk trilogi

Uppsalapoeten Bo Gustavsson har tagit Gunnar Ekelöfs stafettpinne och givit sig in på en lyrisk väg där poesi blandas med prosa, dialog, essäistik och kritik. Världsreligionernas mystik och Calamity Janes genusöverskridande Vilda Västernidentitet sysselsätter honom just nu.