PO Enquists två världar
Så står det på baksidan av självbiografin Ett annat liv. Det är också en mycket kort sammanfattning av författaren PO Enquists liv.
Foto: Robert Henriksson
Vi träffas på Norstedts förlag på Riddarholmen i Stockholm. I Ett annat liv beskriver han hur han vid första mötet med förlaget får känslan av att ha kommit hem. Nu har han gett ut sina böcker där sedan 1961 då debutromanen Kristallögat publicerades. Sammanlagt 32 stycken har det blivit.
Han småpratar med en förläggare och lutar avslappnat sina 197 centimeter tillbaka i en fåtölj när vi börjar tala om den aktuella självbiografin. För det är en självbiografi trots att den är skriven i tredje person, försäkrar han. Och namnet Per Ola, som nämns i början av boken är inte något försök att göra huvudrollsinnehavaren till en fiktiv person. Det är namnet som står på hans dopattest, sedan har det blivit Per Olov i stället.
- Jag började skriva i jagform och kom 80 sidor, men sedan kände jag att det blev för intimt och började om. Det var lättare att vara uppriktig i tredje person. Som att det gav ett visst avstånd, säger han.
PO Enquists liv må ha börjat 1934 i Hjoggböle, men den intellektuella banan började på allvar i Uppsala, dit han flyttade 1955. Det var en intressant tid för en litteraturintresserad ung man med författardrömmar.
- Jag minns det uteslutande som en härlig tid. I Uppsala fick jag syssla med det jag helst ville. Läsa litteratur, historia och statskunskap och jag umgicks med många jämnåriga som också skrev. Det var då litteraturtidskriften Rondo startade och Litteraturklubben var viktig. Jag hade känslan av att alla skrev, att alla ville bli författare. Jag hade tur som hamnade just i Uppsala. I Lund var det inte alls samma sak och inte heller i Stockholm.
Den unge studenten levde dock i två världar samtidigt. Han hade inte bara författardrömmar utan var även en lovande höjdhoppare. Kom fyra på SM och hoppade 1.97, vilket var en ansenlig höjd innan madrasserna och floppstilen kom. Världsrekordet låg på runt 2.20.
- Det var som två olika sekter på den tiden. Litteratursekten och idrottssekten och de umgicks aldrig med varandra. Men jag var en del av båda, säger han.
I Uppsala skrev han sin debutroman Kristallögat, uppföljaren Färdvägen och Magnetisörens femte vinter, som enligt honom själv är boken som det lossnade med, där han hittade sin stil. Han har många gånger omnämnt de två första romanerna som misslyckade.
När jag berättar att UNT: s kulturchef Bo-Ingvar Kollberg i en krönika nyligen skrivit att de inte alls är så dåliga som Enquist själv påstår och förespråkat en återutgivning ser han uppriktigt förvånad ut.
- Ärligt talat så har jag inte läst dem på 50 år, säger han.
Du kanske skulle bli positivt överraskad om du gjorde det.
- Ja, kanske (med eftertanke).
Så jobbar vi med nyheter