Poesi på alla språk
I Uppsala hamnade världspoesidagen lite i skuggan av bandyfinalen. Men det blev ändå en lördag där poesin fick en betydligt mer framträdande roll än vanligt i det moderna samhället.
Lisa Hassan, 16, läser en dikt på bengali som handlar om en pojke i Bangladesh som saknar rättigheter på grund av att han är fattig.
Foto: Nina Leijonhufvud
Arrangemanget på Uppsala Stadsteater visade också på hur brett begreppet poesi kan vara. Ida Wiklunds sång Glassvisa, om kärleksobjekt förklädda till glassorter, representerade det vardagliga. Medan Eva Runefelts framförande visade hur kraft och liv kan skapas med en nedtonad estetik.
Rapartisten och poeten Kung Henry berättade att han fått klagomål på att hans dikter är för mörka. Därför skrev han en dikt om saker han tycker om med titeln I love darkness. Han diktade också om Uppsalas omdebatterade skrytbygge Domkyrkan.
Parallellt med Stadsteaterns manifestation avgjordes under eftermiddagen skoltävlingen Poesi utan gränser i Språktältet på Vaksala torg. I projektet, som pågått sedan i höstas, har elever i åldrarna 14-18 år skrivit dikter på sina respektive språkundervisningar. Genom kvaltävlingar togs sedan 35 elever som representerade 13 olika språk ut till finalen som arrangerades i samband med konferensen Språkdagarna för språklärare från hela landet på Konserthuset.
- Idén till Poesi utan gränser föddes när frågan kom upp om vi inte borde inkludera eleverna i Språkdagarna, som tidigare bara har varit för lärare, berättade Reza Rezvani, som varit ledare för projektet. Samtidigt tyckte vi att det var viktigt att lyfta fram den språkliga mångfalden som finns i vårt samhälle men ofta hamnar i skymundan.
Bland de representerade språken fanns bland andra persiska, thailändska, franska och bengali. Engelska valde man att hoppa över eftersom den, enligt Reza Rezvani, får så mycket plats ändå.
En av de deltagande eleverna var Derya Koyuncu, som läste en dikt på turkiska om krigen och lidandet i världen. Liksom de andra läste hon också upp en svensk översättning av dikten.
- Jag skrev om det ämnet som jag kände mest passion för. Ofta känns det roligare att skriva än att prata, sade Derya Koyuncu, som skriver mycket även på fritiden och går gymnasiet på Lundellska skolan i Uppsala.
Tävlingen avslutades i sal D i Konserthuset med en prisceremoni där vinnare på varje språk korades av en jury och där en deltagare genom lottning vann en två veckor lång språkresa.
- Projektet har varit mycket lyckat ur en kreativ synvinkel, sade Reza Rezvani efteråt. Sedan är det ju till skillnad från vad många tror också lättare att skriva dikter på ett främmande språk än prosa.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!