Pulitzerbelönad pjÀs till Sverige
Topdog/underdog, som har premiÀr pÄ Stockholms stadsteater pÄ lördag, Àr en pjÀs om tvÄ bröder. Men ocksÄ om USA, manlighet, identitet och oförmÄgan att förÀndra sitt öde. Dramatikern Suzan-Lori Parks fick Pulitzerpriset för pjÀsen, som nu spelas för första gÄngen i Sverige.
Visar lÄngfingret
Bröderna har fÄtt sina namn av Abraham Lincoln och John Wilkes Booth; en president och hans mördare. Enligt deras fyllo till far var det ett skÀmt.
Men att Stadsteatern sÀtter upp den nu, nÀr det amerikanska presidentvalet Àr pÄ allas lÀppar, Àr en slump.
- Fast det Àr vÀldigt trevligt. Och det kÀnns bra, speciellt eftersom scenografen har spelat med den amerikanska flaggan i sin scenografi, dÄ blir pjÀsen nÄgot som sitter sÄ hÀr...
Regissören Anna Takanen visar lÄngfingret.
- ... i alla fall för en sjÀlv, som konstnÀr. Sen vad publiken tycker det vet jag inte.
Urban misÀr
Landet USA Àr en av huvudpersonerna i Topdog/underdog. KÀnslan av amerikansk urban misÀr understryks av musiken, som Àr specialskriven av Daniel Papa Dee Wahlgren och MÄrten Moe Sakwanda.
- För mig handlar det mycket om blues och hiphop, alltsÄ den amerikanska 1900-talshistorien. Booth Àr vÀldigt mycket hiphop och Lincoln Àr vÀldigt mycket blues, sÀger Peter Gardiner, skÄdespelare med Uppsalaförflutet, som spelar storebror Lincoln.
Gigantiska problem
Men lika mycket som det Àr en knivskarp och skoningslös samhÀllskritik, Àr det ett relationsdrama mellan tvÄ bröder. Och en pjÀs om förvirrad manlighet.
Dramatikern Suzan-Lori Parks fick Pulitzerpriset för Topdog/underdog, som gjort succé i USA. Hon var den första afroamerikanska kvinna som fick Pulitzerpriset. Och att pjÀsen delvis handlar om de gigantiska problem - fattigdom, kriminalitet, droger, diskriminering - som det svarta USA dras med, gÄr inte att komma ifrÄn. SÄvÀl Karl Dyall som Peter Gardiner har amerikanskt pÄbrÄ. De vet, i alla fall lite mer Àn den genomsnittliga svenssonsvensken, vad det handlar om.
- Vi har ju en historia. VÄra förfÀder har ju varit slavar. Och tittar man tillbaka sÄ Àr det vÀldigt trasiga familjer. Vi har det arvet; vÄra förfÀder har inte kunnat ha nÄgot framtidshopp, deras familjer splittrades, de kunde inte förverkliga nÄgonting, sÀger Karl Dyall.
Viljan att vara vit
- En sak som kommit fram under arbetets gÄng Àr viljan att vara vit. För mig har det alltid varit viktigt att visa att jag talar bra svenska, att jag inte Àr farlig, att jag visar att jag Àr lika bra som alla andra om inte bÀttre och sÄ vidare. Jag har upplevt hur fördomar kommer direkt, frÄn ingenstans. Man rÀknar med att det alltid kan finnas nÄgon i rummet som hatar en, sÀger Peter Gardiner.
SĂ„ jobbar vi med nyheter