Rauschenberg gjorde poesi av skrot
Robert Rauschenberg var lika mycket en popkonstens föregångare som fräck utmanare av den traditionella smaken. I Sverige förblir han konstnären som satte en get i ett bildäck. Nu har han gått ur tiden.
Monogram är Rauschenbergs, och kanske även Moderna museets, mest kända verk i Sverige.
Foto: Scanpix
Som en av 1900-talskonstens största förnyare går han till historien, tillika viktig även för Moderna museet på Skeppsholmen och för svenska konstnärer.
Geten, eller Monogram som den egentligen heter, är ett centralt verk i museets samlingar. Vad den handlar om beror på vem som tittar, men de sexuella anspelningarna kan tyckas uppenbara. I samband med den stora Rauschenbergutställningen för ett år sedan berättade exempelvis Peter Johansson och Fia-Stina Sandlund att tidiga, starka upplevelser av just geten påverkat deras livsbana.
Att Monogram hamnade just på Moderna museet beror på dess förste chef, Pontus Hultén, som lät Rauschenberg ställa ut i Stockholm flera gånger redan före det stora internationella genombrottet på Venedigbiennalen 1964. Det var också i Stockholm som Rauschenberg fick ta in en levande ko på Moderna för en performance, vilket säger något om den tidens konstklimat. Rauschenberg gled ner på en lina från museets tak, landade i en tunna med vatten och gick ut med kon.
På Moderna finns även hans Mud muse, lermusan. Ett bubblande lerbad där ljudet från bubblorna styr själva intervallerna till ett rytmiskt, lekfullt blubbande.
Rauschenberg föddes i en frireligiös och föga konstintresserad familj i Port Arthur, Texas. När han gick på college lärde han känna två andra av 1900-talskonstens storheter, kompositören John Cage och dansaren Merce Cunningham, med vilka han inledde livslångt samarbete.
I fjol visade Moderna Rauschenbergs numera gulnade och åldrade Combines i en vandringsutställning som med all säkerhet var den sista. De sköra kombinationerna är skulpturer, collage av allehanda föremål och måleri, sammansatta med en stark känsla för färg och komposition. Rauschenberg älskade att göra konst av ingenting och kunde ta det som låg vid hans fötter. Ibland satte han promenaden runt sitt ateljékvarter på Manhattan som gräns för vad han skulle ha med i verket. "Han väljer det värsta skräp han kan hitta för att få det att säga 'klick', för att uppnå ögonblicket då skrot förvandlas från materia till poesi" skrev Pontus Hultén inför just den här utställningen. Överlag fängslades Hultén av "Bobs" sätt att behandla färg, även när han arbetade med bara svart eller vitt var det med ett rikt uttryck.
Robert Rauschenberg
Född 1925 i Port Arthur, Texas, av föräldrar som inte var särskilt konstintresserade. Hans mor lär vid något tillfälle ha använt hans målningar för att täcka fönstren vid en orkan.
Bakgrund: Studerade bland annat på Black Mountin College, North Carolina, där han lärde känna kompositören John Cage och dansaren Merce Cunningham. Under många år gjorde han scenografi och ljus med mera till Merce Cunninghams föreställningar. Rauschenberg levde under några år tillsammans med kollegan Jasper Johns.
Under efterkrigstiden tillhörde Robert Rauschenberg en grupp av manliga konstnärer i New York som fräckt och onostalgiskt förde konsten framåt.
Mellan 1954 och 1964 gjorde han cirka 170 combines, verk som ibland användes som scenografier till dansföreställningar eller happenings.
Deltog i Rörelse i konsten på Moderna museet 1961 och året därefter i 4 amerikanare.
Fick 1964 pris på Venedigbiennalen. Deltog samma år i Moderna museets New York-kvällar med bland andra Merce Cunningham, John Cage och Öyvind Fahlström.
Flyttade 1970 till Captiva, Florida.
Född 1925 i Port Arthur, Texas, av föräldrar som inte var särskilt konstintresserade. Hans mor lär vid något tillfälle ha använt hans målningar för att täcka fönstren vid en orkan.
Bakgrund: Studerade bland annat på Black Mountin College, North Carolina, där han lärde känna kompositören John Cage och dansaren Merce Cunningham. Under många år gjorde han scenografi och ljus med mera till Merce Cunninghams föreställningar. Rauschenberg levde under några år tillsammans med kollegan Jasper Johns.
Under efterkrigstiden tillhörde Robert Rauschenberg en grupp av manliga konstnärer i New York som fräckt och onostalgiskt förde konsten framåt.
Mellan 1954 och 1964 gjorde han cirka 170 combines, verk som ibland användes som scenografier till dansföreställningar eller happenings.
Deltog i Rörelse i konsten på Moderna museet 1961 och året därefter i 4 amerikanare.
Fick 1964 pris på Venedigbiennalen. Deltog samma år i Moderna museets New York-kvällar med bland andra Merce Cunningham, John Cage och Öyvind Fahlström.
Flyttade 1970 till Captiva, Florida.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!