Sartre och Pippi på huvudstadsscenen
Sartres Lortiga händer möter en ny Pippi Långstrump på Stockholms stadsteater i höst. Men först Juloratoriet med nyskriven musik av Sven-David Sandström.
- Det var liksom meningen, säger han i foajén efteråt.
Att kompositören och den store vännen av sakral musik, Sven-David Sandström, gör debut som teatermusiker i en pjäs som utgår från Bach är kanske inte så konstigt egentligen.
- Det är otroligt roligt, jag har varit här på teatern hela tiden, säger han.
Mycket musik, fast Dylan, Beatles och Rolling Stones, blir det även i Tom Stoppards Rock'n'roll, fjolårets succé på West End, som nu får Skandinavienpremiär i regi av Margareta Garpe. I den här pjäsen fångas tre årtiondens politiska utopier genom musik.
Rock'n'roll ingår i teaterns temasatsning på dramatik med ideologier och idéer. Först ut i den är Sartres Smutsiga händer där den unge idealisten Hugo lämnar sitt borgerliga ursprung och får i uppdrag att mörda för den stora Saken. En existentiell thriller, enligt Andreas Kundler, som spelar Hugo.
- Jag hade inte läst den innan, och var rädd att det skulle vara en resonerande pratpjäs, men det är det inte. Det är spännande.
Höstens affischansikte på Stockholm stadsteater är annars den frejdige Dan Ekborg som gör Ibsens Peer Gynt på stora scenen. Efter att ha sett hans frodiga älg i En midsommarnatts dröm känns det som en naturlig fortsättning. Enigt teaterchefen Benny Fredriksson och regissören Lars Rudolfsson är han som gjord för just rollen som den rumlande, impulsiva Peer.
- Tyvärr kanske jag är det, säger Dan Ekborg, som dock själv aldrig haft en tanke åt det hållet tidigare. Rollen är krävande, inte minst eftersom han ska gestalta en människas hela liv på en kväll.
Något nyskrivet blir det inte förrän i mars nästa år, då Bodil Malmstens Nakna damer på nedre botten har premiär. Dessförinnan, den 14 november, på Astrid Lindgrens födelsedag, blir det premiär för Jonna Nordenskiölds egensinniga dramatisering av Pippi Långstrump. En uppsättning som föregåtts av intensiva och, enigt dramatikern, givande diskussioner med Astrid Lindgrens dotter eftersom dödsboet måste godkänna minsta formulering.
När Jonna Nordenskiöld till exempel ville att Herr Nilsson skulle bitas blev det nej. Däremot är det okej att han hotar göra det.
Så jobbar vi med nyheter