Snapsvisan - en unik tradition

Valborgsfirandet och påsken närmar sig med stormsteg. Det innebär att det snart är dags att plocka fram snapsvisehäftet igen.

Snapsvisan har en lång tradition i Sverige, inte minst i Uppsala.

Snapsvisan har en lång tradition i Sverige, inte minst i Uppsala.

Foto: Hasse Holmberg / TT

Kultur och Nöje2014-04-09 07:01

"Helan går, sjung hopp faderallan lallan lej". Sedan 1800–talets början har snapsvisan varit ett stående inslag vid de svenska matborden i samband med högtider. Men exakt hur det gick till när den första snapsvisan uppstod och varför de började sjungas är det ingen som vet med säkerhet.

– Snapsvisan är lika unik som den svenska pizzasalladen. De finns ingen annanstans i världen, förutom vissa svenskspråkiga delar av Finland, säger Richard Tellström, måltidsforskare på restauranghögskolan Grythyttan.

Redan under medeltiden användes skålvisor i samband med att alkohol dracks, men snapsvisans nuvarande form, där man använder en känd melodi fast med nya ord, dök upp först i början av 1800–talet. Enligt Richard Tellström är klassiska "Helan går" en av Sveriges äldsta, ännu levande, sånger.

– Snapsvisan har gjort en hel nation till sångare eftersom det inte finns några krav på att sjunga vackert. Men den moderna snapsvisan utvecklades nog främst ur studenttraditioner i Uppsala och Lund, säger han.

En snapsvisa ska vara kort och slagkraftig, men i övrigt kan utformning och upplägg variera. Vanligtvis sjungs mellan fyra och åtta strofer ur en välkänd melodi, där den omgjorda texten avslutas med en knorr eller en dryckesuppmaning.

– En snapsvisa tillför gemenskap och humor. Man kan inte dricka snaps själv, men är man två stycken och ska äta lite sill tycker jag absolut att man kan ta sig en lite pärla även om det inte är någon högtid, säger Richard Tellström.

Även Christina Mattsson, Nordiska museets styresman och visforskare med svenska skålvisor som specialitet, menar att snapsvisan så som vi känner den till stor del har utvecklats i städer som Uppsala.

– Har man rört sig i studentmiljöerna i Uppsala vet man att snaps och visor är ett givet inslag. Snapsvisan har till stor del fått sin födelse i studentmiljöerna och skålvisor har alltid sjungits i studentleden. Det är med andra ord en borgerlig kultur, snarare än en bondekultur, säger hon.

Varför fenomenet är helt unikt för svensktalande platser finns det heller inget säkerställt svar på. Men det finns teorier.

– Det är svårt att svara på. Historiskt kan man se att vi inte har haft någon vidare tradition av att dricka vin. Istället var det brännvinet som hade segertåg. Det dracks förskräckligt mycket brännvin här på 1800-talet och folk gillade att sjunga till det, säger hon.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!