Det Ă€r svĂ„rt att överskatta hur viktigt Katalin har varit för Uppsalas konsertliv. Först med CafĂ© Katalin, som nu heter pub 19 och sedan med Katalin and all that jazz vid Ăstra station. Sedan starten av den första för 30 Ă„r sedan har Uppsalapubliken varit bortskĂ€mda med konserter av vĂ€rldsklass, i perioder sĂ„ bortskĂ€mda att de tagit det för givet och inte dykt upp. Katalin Vargas har dock hela tiden kört pĂ„ och ur ett krogvĂ€rldsperspektiv Ă€r det makalöst att det funkat i alla Ă„r.
Krogar kan i vissa fall bestÄ en lÀngre tid, men att krogar med en ambitiös livemusikinriktning stÄr sig i flera decennier hör inte till vanligheterna. En förklaring Àr kombinationen av stort och smÄtt. Att vÀrldsartister delat pÄ spelutrymmet med mindre lokala namn, som lockat den trogna publiken.
PÄ 30-Ärsjubileet pÄ Pub 19 lÄg fokus vid det senare. Det som skulle bli en hyfsat vÀl tilltagen gÄrdsfest med namn som Anders Widmark och Rebecka Thörnqvist blev av lite oklara omstÀndigheter en betydligt mindre firande inomhus dÀr Thomas Arnesen och Marc Gransten, Sweet Emma and the Mood Swingers, Doc v och Gransten Blues Band stod för underhÄllningen.
Thomas Arnesen och Marc Gransten inledde och visade att kvalitét inte alltid Àr beroende av hur stort namn en artist Àr med fina tolkningar av John Hiatt, Los Lobos och Robert Johnson. PublikmÀssigt kÀndes det i början som en lite extra vÀlbesökt tidigt lördagskvÀll pÄ Pub 19. Mysigt men vÀl ansprÄkslöst för ett jubileum.
Till saken hör förstÄs att jubileet inte var helt glasklart. Huvudmusikverksamheten flyttade ju frÄn lokalen för 14 Är sedan och gÄr just nu dessutom pÄ sparlÄga. PÄ sÀtt och vis hade det varit mer logiskt att ha firandet pÄ nya Katalin, men Ä andra sidan har det nya stÀllet lÄngtifrÄn samma skara av trogna besökare. Det hade inte blivit helt rÀtt hur man Àn hade gjort.
Att det inte blev nÄgon gÄrdsfest var under alla omstÀndigheter synd. Dels hade det pÄmint om gamla klassiska gÄrdsfester. Dels kÀnns det skralt att fira nÄgot sÄ betydelsefullt med en nÄgot utvidgad konsertkvÀll.
NÀr Sweet Emma and the Mood Swingers drog igÄng strax efter 19 pÄ kvÀllen började ÀndÄ nÄgot som pÄminde om KatalinkvÀllar frÄn förr infinna sig. Det blev slut pÄ sittplatser, trÄngt, cigarettrök letade sig in frÄn uteserveringen, ölen och vinet flödade i kapp med den svÀngiga jazzmusiken frÄn scenen. Bandet spelade swing som fick det att börja rycka i armar och ben.
Men framförallt sÄg man mÀnniskor som inte setts pÄ mÄnga Är gÄ fram och hÀlsa och krama varandra och prata gamla minnen en stund. Och nÀr konserten nÄtt halvvÀgs dansades det framför den lilla scenen som om det var 1984 igen.