Niklas Strömstedt har bara goda minnen från sensommarens konsert med GES i Botaniska trädgården.
– Det duggregnade en del, men den konserten var nog en av våra bästa under sommaren. Vi hade en otroligt trevlig kväll, säger Niklas Strömstedt artigt.
Efter turnén blev det lite ledigt, men rätt snart började förberedelserna inför den månadslånga julkonsertturnén ”Strömstedt, Ett ljus i mörkret”. I fjol gjorde han en kortare version av samma konsert under ett antal kvällar på Grand Hotell i Stockholm. Nu har han adderat en halvtimme.
– Jag spelar egna låtar som jag tror att folk känner igen blandat med jullåtar. Det blir en hel del snack också eftersom jag gillar att prata. Jag kommer att reflektera kring julen och berätta en del minnen. Scenen kommer att vara fylld av glitter och jag och bandet kommer att ha jättesnygga kläder.
Det låter som en klassisk julkonsert?
– Ja, det kan man nog säga. Jag hade gärna kommit inflygande på en släde med renar framför, men det gick inte.
Hur firar du själv jul?
– Jag har inga traditioner som är huggna i sten i och med att jag är skild och har haft barnen varannan jul. Det viktigaste är att man ser till att få utrymme för att umgås med dem man borde träffa oftare.
Är musiken viktig?
– Absolut. Numera kan man ju göra väldigt trevliga spellistor med olika sorters julmusik, det gillar jag.
Du är ju själv en av upphovsmännen till en modern julklassiker, ”Tänd ett ljus”!
- Jag skrev den tillsammans med Lasse Lindbom 1987. Då kunde vi förstås inte drömma om att den skulle bita sig fast på det här viset. Det är så häftigt att till exempel höra luciatåg på dagis sjunga den, sånt är bland det roligaste man kan få uppleva som låtskrivare. Den kommer nog att överleva både mig, mina barn och barnbarn.
Hur gick det till när ni skrev den?
– Lasse hade refrängen i skallen. Han ringde mig och så skrev vi klart låten rätt snabbt som jag minns det. Att vi spelade in den a cappella hänger ihop med att den engelska gruppen The Housemartins då hade haft en hit med a cappella-låten ”Caravan of love”. Att låten bara består av stämsång och fingerknäpp bidrog nog till att den blev så stor, den skilde sig från mängden helt enkelt.
Niklas Strömstedt kommer givetvis att göra den på UKK:s scen, något annat vore otänkbart.
– Jag hoppas förstås få med mig publiken på lite allsång, säger han.
Allt pekar på att han får som han vill.