Suggestivt och vackert äventyr

James Cameron själv kallar sin nya film för sitt livs satsning. Och han har ändå lyckats med storfilmer förr. I Avatar uppdaterar han westernfilmens dramaturgi till dataålderns fantasy och sci-fi. Han kommer undan med en god portion new age-filosofi samtidigt som han låter ordet hisnande bli ledstjärna när högteknologi möter ursprunglighet.

Filmen utspelas ett par hundra år framåt i tiden. Jorden är döende och i stället satsar man på att exploatera planeten Pandora, där det finns hur mycket som helst av naturtillgångar. Där finns också en högst motsträvig urbefolkning, Navi, som lever på klassisk indianstamsnivå.
Jordborna har uppfunnit en teknik att göra kopior av innevånarna, en slags biologisk robot kallad avatar, och styra dem från en mänsklig hjärna för att infiltrera. Genom olika turer hamnar uppgiften på den svårt handikappade och cyniske soldatveteranen Jake att styra en sådan. Vartefter blir han alltmer fascinerad av urinnevånarna och den storslagna naturen, och funderar på vilken sida han ska ställa sig på.

James Cameron har gjort en högst personlig och suggestiv film med lika mycket action och äventyr som resonemang om vad vi gör mot naturen och varandra. Blandningen fungerar fint för det mesta även om det blir som en flumdröm från hippietiden emellanåt. I mycket handlar det om USA:s skuldbörda, historiskt och nutida. I en scen sägs det till och med: "Vi ska bekämpa terror med terror".
Listorna på vilka som arbetat med effekter och animation är långa som telefonkatalogen och allt är förstås så skickligt gjort som man kan hoppas. Efter ett tag tror man fullt och fast på denna värld, där blandningen av animerade och levande skådespelare fungerar utan problem. Om det är värt de fantasisummor som filmen kostat kan man förstås diskutera.
Lite tröttsamt är det också att det måste till en "vit man" som hjälte. Men Cameron laddar för säkerhets skull duken med ett gäng starka kvinnor, minst lika duktiga med vapen, rymdskepp och underliga djur som männen.
Planeten är högst fantasifullt gjord och ger ofta svindel. Detta särskilt om man som undertecknad såg 3D-versionen. Mer än en gång hukade jag i biofåtöljen då saker kom farande ut ur duken eller figurerna kastade sig rakt ut från stupen. Avatar är också en sällsynt vacker film.

Som helhet har James Cameron gjort ett just hisnande, vackert äventyr med ett gott budskap. För det mesta fungerar det fint och det är aldrig tråkigt trots de nära tre timmarna i längd. Lite väl tillrättalagd ibland med en del schabloner, men oftast gripande och spännande.

Suggestivt och vackert äventyr

Avatar uppdaterar westernfilmens dramaturgi till dataålderns sci-fi. Det är new age-igt, men också suggestivt och visuellt vackert, tycker Björn G Stenberg.