1 Vad fascinerar dig med skiljetecknen?
– De är så diskreta, vi tänker inte så mycket på dem utan vi tar dem lite för givet. Men de kan göra så mycket för en text.
2 Vad kan de göra?
– Skiljetecken kan tydliggöra nyanser, strukturera texter, visa vad som hör ihop och vad som inte gör det, gestalta röster och visa tonfall. De hjälper läsaren!
3 Använder vi för lite skiljetecken?
– Det vill jag inte säga. Men man kan alltid vidga sin repertoar för att utvecklas som skribent. Man kan testa och prova sig fram – hur förändras en text av ett komma eller en parentes?
4 Jag är lite rädd för att använda skiljetecken, det blir lätt fel. Har du märkt av den rädslan?
– Ja, det är jättevanligt. Det är nästan som att det räcker att jag talar om vad jag håller på med så blir folk rädda. Men jag vill ju verkligen försöka lugna människor på den punkten. Ofta kan man mer än man tror. Våga experimentera!
5 Vad beror rädslan på?
– Ja, kanske en skolgång med för lite undervisning om skiljetecken. Jag vill att min bok ska vara motsatsen till de språkpoliser som bedriver korståg mot felanvändning. Att göra narr har nästan blivit en egen genre. Jag tror att den som börjar fundera över skiljetecknen automatiskt också funderar över vad den vill säga med texten.
6 Har du någon älskling bland skiljetecknen?
– Nej, jag gillar alla. Men kanske att citattecknet är lite extra praktiskt. Utan det skulle texterna bli så mycket krångligare om vi vill uttrycka att någon säger något.
7 Saknar du något skiljetecken?
– Ja, ett tecken för ett ungefärligt citat. Vi kunde använda det matematiska tecknet: ≈ .
8 Har nya skiljetecken uppstått i och med sms:andet?
– Känsloikonerna kan ju ses som ett skiljetecken men med mycket snävare betydelse än ett utropstecken till exempel. Den som sms:ar avslutar sällan med punkt, så punkter i sms är nog på väg att signalera allvar.
9 Vad ska ni prata om ikväll?
– Siv Strömquist och jag kommer att ställa frågor till varandra. Vi har ju lite olika infallsvinkar på interpunktion.