Tillbaka lite fulare

- Namnet refererar till den andra sidan, den mörkare, mer obskyra, säger Sten Källman, som är saxofonist i bandet. Den Fule är ju också ett annat namn för Djävulen, som kan symbolisera den mörka sidan av människorna, den som man oftast inte vill kännas vid men som är nödvändig.
I äldre tider brände kyrkans män fioler, för att folkmusiken ansågs vara roten till allt ont. Spelmansmusiken förknippades med brännvinsdöden och satanistisk utlevelse genom dans och sång. I dag anser många i stället att den svenska folkmusiken är en ganska tråkig genre. Så var det kanske ännu mer i början av 90-talet och det var något medlemmarna i Den Fule ville ändra på.
- Folkmusiken har mycket blivit ett odlande av perfektionism, vilket kan vara bra i sig, men den lite skitiga folktonen och funktionen av dansmusik och utlevelse tappas ofta bort, säger Sten Källman.

Men den svenska folkmusikscenen har väl ändrats en del sedan Den Fule bildades?
- Inte så mycket som man skulle kunna tro. Vi förväntade oss att vår musik skulle inspirera många att bygga vidare på folkmusik med samma attityd, men fortfarande har jag inte sett något band som gör musik som liknar vår. Det finns mörka och rockiga band, som Hoven Droven och Garmarna. Och de är bra, men de jobbar med en helt annan, enklare stil.
Den Fules musik uppkom när en grupp musiker ville testa vad som hände om man spelade polska inspirerad av jazz, funk, västafrikansk och karibisk musik med en tyngre rocksättning. Det blev en succé som ruskade om i det svenska folkmusiklivet och den första skivan Lugumleik vann en Grammis i kategorin Bästa folkmusik 1993.

Albumet Skalv följde året efter. Då med sångaren Henrik Vallgren. Men sedan blev det inga fler skivor och bandet lades ner runt 1997.
- Vi blev lite låsta av att ha sång med i musiken och kunde liksom inte ta hand om fortsättningen, säger Sten Källman. Alla medlemmarna fortsatte dock på andra håll, så det är ingen som varit borta från musiken.
Förra året lade Sten Källman och Jonas Simonsson, som spelar flöjt i Den Fule, ned det gemensamma bandet Bäsk, "för att inget varar för evigt" och fick tid att återuppliva Den Fule igen. De har spelat live några gånger och ett nytt album är på gång, kanske i höst.
- Vi låter ungefär som förut, men aningen tyngre och mognare - lite fulare helt enkelt, säger Sten Källman.

Tillbaka lite fulare

I början av 90-talet tog folkrockbandet Den Fule Sverige med storm. Två hyllade album och en grammis blev det innan bandet lades ner 1997. Nu är Den Fule tillbaka och enligt Sten Källman har de blivit ännu lite fulare. I kväll spelar de på Hijazz i Uppsala.