Det byggs som aldrig förr i Uppsala. Men vad händer med landskapet när man sätter spaden i jorden för att bygga nytt? Det uppmärksammar konstnären My Lindh i konstverket: "Vykort från Gränby " som består av stora skyltar i naturen.
– Det är spännande att utforska vad som sker med en kulturbygd i kraftig förändring, som sker i Gränby just nu. När landskapet ser det ut på ett nytt sätt är det lätt att glömma bort det gamla men även att det nya bara är tillfälligt. Allt beror på vilket tidsperspektiv man väljer, säger My Lindh och påpekar att för 100 år sedan handtvättade folk med klappstenar i pölar mellan Vaksala kyrkby och Gränby centrum.
Och hundra år framåt i tiden ser det förmodligen helt annorlunda ut än i dag.
My Lindh är en av tre konstnärer som ger sin syn på det som pågår i stadsdelen Gränby. De två andra är David Andrén och fotografen Mats Wilhelm. Tillsammans står de bakom konstprojektet "Leran rör sig" som visas kring Gränby och Vaksala och invigs i dag, tisdag.
– Jag vill inte vara nostalgisk, utan uppmärksamma oss på tiden. Skyltarna ska vara här och nu, säger My Lindh när hon berättar om bakgrunden till "Vykort från Gränby".
Hon vill få oss att fundera över vilka föreställningar vi gör oss av kulturlandskapet.
– En sorts bild får man i bilen på väg till gallerian när man tittar ut genom rutan. Det är som att titta på ett vykort. Man deltar inte och så fortsätter man att leva med den romantiserade bilden av naturen.
När My Lindh höll på med skyltarna kom verkligheten ikapp. Förändringarna av landskapet skedde snabbare än hon kunnat ana. Äkta kor skulle det stå på en skylt men när hon hade tryckt upp den skylten visade det sig att inga kor skulle ut i den hagen för bonden hade gått i pension. Nu står det "Riktiga får" på skylten men den har redan hunnit bli inaktuell, inte heller får ska dit och beta, avtalet med kommunen hann inte bli klart.
Det är inte första gången som My Lindh gör textskyltar runtomkring Uppsala. År 2012 gjorde hon installationen Tågteve – 28 skyltar med meningar som "Är du kvar" och "Jag har glömt hur det var nyss".
– Den här gången ville jag leka med att vi tar det för givet att det offentliga rummet blivit en reklampelare. Det är helt normalt att det står Big burger på en skylt ute på en åker, säger hon som tittar mycket på skyltar och lagt märke till att antalet budskap i det offentliga rummet ökat otroligt mycket under de senaste tio åren.