Men helt nere har det inte varit under tiden. Fast nästan. En spelning för sex år sedan på en mc-klubb och en på skivbolaget Birdnests 30-årsjubileum för två år sedan är förstås ganska glest.
– Musiken och fansen har hängt med genom alla år som gått sedan vi lade av, och det verkar även ha tillkommit nya. Våra låtar har laddats upp på Youtube av lyssnare och fått tiotusentals visningar, säger David Giese, sångare i bandet.
Bandet bestog och består av David Giese, sång, Tomas Rudström, skrot, klaviatur och dragspel, Andreas Iverhed bas, Arvid Eriksson, gitarr och Anders Stub trummor. Varför det dröjt 20 år med en offentlig konsert har olika orsaker.
¬ En är förstås att Arvid Eriksson numera bor på Nya Zeeland, vilket förstås försvårar det hela. Grejen är att det ska vara vi alla, eller inget, fortsätter Giese.
Han säger också att det inte är någon tanke att återförena bandet egentligen eller att spela in något nytt på skiva. Albumet ”Andar i halsen” från 1996 verkar således fortsätta att var det sista. När de häll på som mest intensivt, mellan 1993 och 96 gjorde bandet fem plattor och runt 500 spelningar och det hela var ”en stadig internkurs i gruppdynamik”.
Tekniken har också satt käppar i hjulet. De samplingar och maskiner de använde för 20 år sedan är för länge sedan borta. Det har varit ett digert jobb att återställa det hela igen.
¬ Vår musik bygger ju mycket på blandningen av ”skrotljud ” och vanlig rockbandssättning. Så jag har tillbringar mycket tid ute på skroten med att sampla nytt samt restaurera våra gamla DAT-band. Men det har varit roligt!
Han är lite fundersam över hur den genre Big Fish startade i – ”maskulin och aggressiv rock parad med folkmusik” – blivit lite solkig med tiden. Den används i sammanhang som Big Fish inte vill vara en del av.
¬ Det har blivit för mycket vikingarock av den, begreppet svensk kultur har blivit lite kidnappat. Det är ingen tillfällighet att vi har anti-nazistmärken på våra produkter, det behövs, säger David Giese.
¬ Förr fanns det mer av en global och internationell inriktning på folkmusiken som användes. Nu är det för mycket nationalism.
Biljettförsäljningen inför Katalin har tagit rejäl fart. Så vad kan man förvänta sig där på fredag?
– Vi kommer att bjuda på låtar från alla våra sex skivor och publiken kan förvänta sig total närvaro och en väldigt bra stämning. Vi känner oss otroligt laddade, säger Tomas Rudström, som spelar skrot, klaviatur och dragspel i bandet.