Trivsamma sköldpaddor

Den här gången går det bättre. Regissören Kevin Munroe utgår mer från Kevin Eastmans och Peter Lairds ganska intensivt laddade seriehistoria om fyra ganska coola brottsbekämpare som är svaga för skateboard och österländsk kampsport, och som aldrig tvekar att kasta sig in och försvara de svaga och värnlösa mot de skrupelfria krafter som lever för att suga must och medel ur sina oskyldiga offer.

Hela den inledande historien om en krigarkung som drömmer om ett världsherravälde och om ett evigt liv är ungefär som om man med fullkomligt vidöppna ögon bestämt sig för att röra ned Sagan om ringen, Highlander och Disneystudions Herkules i en mortel. Kungen får sitt eviga liv men släpper samtidigt lös tretton monster på vårt klot.
De fyra tonåriga bröderna, uppkallade efter renässansens mästare, Leonardo, Michelangelo, Donatello och Raphael får plocka fram allt sitt kunnande, all sin list, för att få in ett uns av ödmjukhet innanför pannloben på monstren.
Ganska trivsam historia.

Trivsamma sköldpaddor

Förra gången de muterade sköldpaddorna satte upp garden var i en spelfilm. Jo faktiskt, en högst otecknad film för sjutton år sedan. En som lyckades dra på sig den svenska censurens ogillande och fick 15-års gräns och som var ganska mörk och dyster.