Det är inte så ofta det kommer filmer med starka roller för unga tjejer. Det kommer heller inte så ofta filmer med svarta i huvudrollerna. Så lägger man ihop dessa kriterier så är det en lyckad helg den här veckan, särskilt om man tar in dvd-premiärerna dessutom.
Starkaste intrycket denna vecka gjorde filmen Beast of the southern wild, en fantastisk allegori om den stora översvämningen av New Orleans för några år sedan med blott 6-årige Quvenzhane Wallis i huvudrollen. Rachel Mwanza i Krigets barn kommer inte långt efter, också det en film som får känslorna att bli ”all over the place”. Intressant är också att båda dessa filmer är gjorda av både debuterande regissörer och skådespelare. Se dem!
Joyce Carol Oates - vars novell Nattsidan fortfarande går att ladda ned från UNT Kulturs hemsida – roman Foxfire är en stark skildring i sig och den funkar fint på film också. Inte minst är den en bra kontrast till alla filmer om manlig vänskap. Ett spännande möte också där den amerikanska författaren blir tolkad av franska regissören Laurent Cantet, som placerat historien i 50-talet till skillnad mod den version som gjordes 1996 av Annette Haywood-Carter, där man också kunde se en ung Angelina Jolie som den upproriska Legs.
Återigen bra jobbat av lilla Fyrisbiografen som tar hem två veckans bästa filmer.
För att fortsätta temats ena del, svart, så måste det vara en skön revanschstund att se Jamie Fox fara fram som en rasande hämndängel i Quentin Tarantinos film Django unchained (se dvd nedan). Där gör han upp med århundradens förtryck i amerikanska Södern, ett förtryck som USA inte än, 150 år efter Abraham Lincolns tal i Gettysburg, gjort upp med helt. Hur lång tid ska det ta innan alla har lika möjligheter, där som här.
Erotikvågen i litteraturen har inte riktigt avsatt samma spår i spelfilmerna än, även om årets Cannesfestival bjuder på en smula. Lars von Trier (förstås) är i full gång. Fifty shades of grey som porrfilm (se dvd nedan) är ju inte mycket att komma med.
För övrigt önskar jag att jag någon gång kunde få åka till Cannesfestivalen, som Alexander Payne i intervjun på nästa sida. Men Malmö Filmdagar i augusti hägrar redan som en tröstande tanke.