Denna artikel publicerades först i UNT 26 december 2017.
Stefan Pettersson Ă€r en medelÂĂ„lders man och vad man skulle kunna kalla för gammal i gamet. Innan han 2010 bildade och blev frontman i Usurpress (en kvinnlig form av âusurperâ, vilket betyder ungefĂ€r âinkrĂ€ktareâ) var han en vĂ€lkĂ€nd person inom sĂ„vĂ€l rĂ„punk-scenen som i extrema metal-kretsar, efter sina mĂ„nga Ă„r som sĂ„ngare i framförallt punkbandet Diskonto men ocksĂ„ i black metal-skojarna Sportlov.
1990-talets mĂ„nga turnĂ©er pĂ„ musikscenens stenhĂ„rda och smutsiga bakgĂ„rd var efter millenieskiftet utbytt mot familjeliv i Uppsala. Men ett nytt band ville han starta, en tillbakagĂ„ng till ungdomens kĂ€rlek â dödsmetall. Han slog sina pĂ„sar ihop med dödsmetall-oraklet och vĂ€nnen Daniel Ekeroth och en progganstruken gitarrist i form av PĂ„hl Sundström.
In i mixen kom Àven numera före detta trummisen Calle Lönnberg och bandet var komplett. Ett band som skulle kombinera metal med inslag frÄn den rÄaste punken. Vilket man ocksÄ gjorde, till en början.
ââDet finns en naturlig utveckling frĂ„n dĂ„ till i dag om man ser pĂ„ vĂ„r katalog. Lyssnar man pĂ„ vĂ„r första platta frĂ„n 2012 och sedan pĂ„ den hĂ€r nya sĂ„ kanske man knappt tror att det Ă€r samma band, förutom att sĂ„ngen Ă€r liknande. Men för oss har det som sagt varit naturligt. Det som sĂ€rskiljer den nya plattan Ă€r en ny ljudbild och att det saknas snabba lĂ„tar, sĂ€ger Stefan Pettersson som i hela sin musikaliska karriĂ€r haft en fot i punken och en i hĂ„rdrocken.
Och visst har det varit en utveckling genom Ă„ren för Usurpress, pĂ„ flera plan. Musikaliskt har bandet aldrig varit rĂ€dda för att experimentera och pĂ„ senare tid nĂ€rmar sig musiken det progressiva och för tankarna till symfoniÂrockband som King Crimson. En viss kontrast mot d-taktspunk. Samtidigt inte konstigt alls, enligt bandet sjĂ€lva, som överhuvudtaget Ă€r trötta pĂ„ genrer och fack.
ââMĂ„nga recensenter vill sĂ€tta oss i kategorin âsvensk dödsmetallâ, eftersom det Ă€r sĂ„ enkelt och bekvĂ€mt, sĂ€ger PĂ„hl Sundström.
ââDet gĂ„r inte att tjĂ€na ÂnĂ„gra pengar, sĂ„ man kan lika gĂ€rna göra vad fan man vill, lĂ€gger Stefan Pettersson till.
En annan betydligt otrevligare utveckling kallas Âmyelom. Det Ă€r en bencancersjukdom som Stefan har sedan 2015. Den Ă€r obotlig men gĂ„r ofta att behandla och leva med, tills den kommer tillbaka. Hur lĂ€nge det dröjer vet man dock inte. Efter en första Âbehandling och friskförklaring Ă„terkom cancern 2016. Nu har han precis behandlats fĂ€rdigt en andra gĂ„ng, och mĂ„r förhĂ„llandevis bra.
Förra skivan âThe Regal Tribeâ (2016), sĂ„vĂ€l som den kommande, har kommit till under perioder dĂ„ Stefan varit allvarligt sjuk.
ââSjĂ€lvklart pĂ„verkar det oss som band nĂ€r man inte vet om sĂ„ngaren kommer leva nĂ€r skivan Ă€r klar, sĂ€ger PĂ„hl Sundström kort.
Att lÄta sjukdomen ta en konkret plats i texterna Àr inget som Stefan, som skriver alla texter, har gjort. DÀremot har det varit svÄrt att blunda för faktumet att det pÄverkar skapandet.
ââUnder âThe Regal Tribeâ mĂ„dde jag sĂ„ fruktansvĂ€rt dĂ„ligt, pĂ„ ett sĂ„dant sĂ€tt som jag inte trodde att kroppen kunde producera. Den dĂ€r smĂ€rtan som fĂ„r en att skrika. Ăven om skivan Ă€r en slags tematisk road Âmovie som handlar om nĂ„got helt annat sĂ„ blir man sjĂ€lvklart influerad av att mĂ„ sĂ„.
Hur dÄ?
ââEtt exempel Ă€r lĂ„ten âAcross The Dying Plainsâ, dĂ€r jag vaknade upp och hade sĂ„ ont. DĂ„ tĂ€nkte jag att jag lika gĂ€rna kunde kombinera nytta med missnöje och skrev den texten, sĂ€ger Stefan Pettersson.
Den hÀr gÄngen har inspelningen gÄtt lÀttare, Stefan har trots att han varit sjuk mÄtt bÀttre pÄ grund av att cancern upptÀcktes tidigare.
Han beskriver den andra vÀndan med sjukdomen som ett drömskt spa i jÀmförelse med den första.
Förutom slÀppet av den nya skivan, som kommer i februari, Àr den framtida förhoppningen att Äterigen kunna spela live. NÄgot som av naturliga skÀl varit svÄrt de senaste Ären.
NÄgra veckor efter intervjun fÄr jag ett meddelande frÄn Stefan, som har goda nyheter om den kommande skivan.
âSkivbolaget Ă€lskar plattan. Det kĂ€nns ju rĂ€tt praktiskt. Ăr snack om en rockÂvideo ocksĂ„.â, skriver han.