Vad betyder egentligen henig?

Sverige ska få sin första dialektordbok sedan 1860-talet. Sedan tio år arbetar arkivarierna Eva Thelin och Annika Karlholm med att sammanställa Svenskt dialektlexikon (SDL).

Eva Thelin visar det kartotek där grundinformationen om dialektorden finns.

Eva Thelin visar det kartotek där grundinformationen om dialektorden finns.

Foto: Göran Sterner

Kultur och Nöje2019-03-13 10:00

– Tanken är att SDL ska bestå av ett band. Det kommer att innehålla ungefär 25 000 ord och hittills har vi betat av omkring hälften, berättar redaktören Eva Thelin, som i likhet med sin kollega Annika Karlholm är forskningsarkivarie vid Institutet för språk och folkminnen i Uppsala.

Basen för arbetet är de sju miljoner ordlappar som förvaras i institutets arkiv. Här finns uppgifter, ofta handskrivna, om dialektala ord som exempelvis "henig" Det är ett adjektiv som tidigare användes för att beskriva ett bröd som jäst för dåligt och därför blivit degigt. Ordet finns belagt i flera landskap, bland annat Uppland.

– Bara ett sådant ord kan ha massor med ordlappar i vårt kartotek. Vår uppgift är att dels göra urvalet av ord, dels strukturera informationen från ordlapparna och mata in uppgifterna i databasen, säger Eva Thelin och håller upp en bunt med ordlappar, enbart med information om ordet "henig"/"henug".

I de analoga samlingarna finns ord som huvudsakligen nedtecknats mellan 1850 och 1950. Storleken på materialet innebär att avgränsningar måste göras för att få ned antalet ord till hanterbar nivå.

– Vi tar nästan enbart med särdialektala ord, alltså ord som bara finns i dialekterna. Annars har ju dialekter och standardsvenska många ord gemensamt, men dem måste vi oftast avstå från, säger Eva Thelin.

Arbetet med SDL påbörjades för drygt tio år sedan. Håller tidsplanen ska manuset vara färdigt 2027. Men dessförinnan ska ordboken växa fram i digital form på institutets hemsida även om allt inte är klart.

– Det finns förstås många fördelar med den digitala versionen. I den kan man avgränsa sökningar geografiskt till exempel. Samtidigt känns det bra att kunna presentera materialet i tryckt form också, säger Eva Thelin.

Senast Sverige fick ett dialektlexikon var 1862–67. Då utkom prästen och språkforskaren J.E. Rietz standardverk. Under 1950-talet påbörjades arbetet med en ny ordbok som skulle omfatta alla kända dialektord. Men den jättesatsningen kom aldrig i mål. Eva Thelin och Annika Karlholm har ändå tagit upp stafettpinnen och baserar sitt arbete på det material som samlades in till den större ordboken.

Nya SDL ska i första hand innehålla uppgifter om ordens betydelse. Uttalet anges inte lika ofta. Målgruppen är den dialektintresserade allmänheten som gymnasister, studenter och personer som är intresserade av hembygd och släktforskning.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!