Vårtid är spextid i Uppsala

Exakt när det första spexet skrevs och spelades är omtvistat, men att det var någon gång runt 1800-talets mitt är de flesta överens om liksom att mycket i spexvärlden förändrats och att mycket är sig likt.

Som titeln antyder utspelar sig 1986 eller Ett spex som blev ett skottår år 1986. Alltså året då Sveriges statsminister Olof Palme mördades på öppen gata i Stockholm. I det aktuella spexet är det också statsministern som har huvudrollen efter att ha lagt fram en ny partilinje som ogillas i de egna leden. En politisk intrig i bästa grekiska tragedistil vecklar ut sig.
Traditionellt brukar spex behandla äldre historiska händelser och personer som Ramses II, Gustav Vasa eller Jeanne d'Arc. Detta bland annat för att inte riskera att trampa på någons tår.
- När jag har berättat att vi gör ett spex om Palmemordet för äldre personer som mina föräldrar har jag mött en viss skepsis, säger Viktor Höglin som är manusmästare för 1986. Det är inget att skoja om, liksom.
- Fast många som just har börjat plugga vid universitetet var ju inte ens födda när Palmemordet hände, så för dem är det ju i högsta grad en historisk händelse, säger Gabriella von Ille som är 1986:s regissör.

Om vilket som var det första spexet tvistar de lärde. Man är dock överens om att fenomenet uppstod i Uppsala vid 1800-talets mitt och att de var en parodi av klassiska dramer på latin och grekiska som ingick i undervisningen. Ett tidigt som brukar nämnas är Trollflaskan, en parodi på operan Trollflöjten, som sattes upp av Stockholms nation 1851.
- Troligen uppstod spexen av samma anledning till att studenter söker sig till dem nu. Man flyttar från sin hemstad och bandet man repade i, fotbollslaget man spelade med eller teatergruppen man var med i och behöver något nytt att göra på fritiden, tror Viktor Höglin.
Tomas Lundström, som är producent för årets storspex påpekar också att det är långt ifrån bara före detta klassclowner eller folk som gillar att glänsa i rampljuset som ryms i en spexproduktion. Även folk som gillar att måla och snickra scendekorationer eller sy kläder eller jobba med marknadsföring behövs.

Vid sidan av det historiska temat finns det också mängder av andra traditioner att förhålla sig till. Och traditionerna varierar rejält från ett sammanhang till ett annat. Till exempel så rimmar man av tradition i Uppsalaspexen medan man inte gör det i Lundaspexen. Men det händer att det rimmas i Lund och att det inte gör det i Uppsala. I Ett Teknat Spex har man valt en kompromiss, det så kallade "femradersregeln" vilket innebär att man bara behöver rimma var femte rad till skillnad från tidigare då man rimmade rad på rad vilket ofta blev både krystat och jobbigt för publiken att lyssna på.

En annan är närvaron eller frånvaron av kvinnor på scenen. På 1800-talet var antalet kvinnliga studenter vid universiteten lätträknade varför de kvinnliga rollerna liksom på Shakespeares tid fick spelas av utklädda män, vilket sedan blev till en regel när fler kvinnor började studera. Något som i dag har övergetts av de flesta äldre spexen. Ett undantag är Lundaspexet som än i dag håller hårt på att bara ha män på scenen. Ett undantag som bekräftar regeln går dock att hitta även där. 1907 blev Fil stud Elsa Collin den första kvinnan på en svensk spexscen när hon gjorde rollen som kammarsnärtan Susanna i Lundaspexets uppsättning Gerda.

Moderna spex har ofta en man i en kvinnoroll som en blinkning till den äldre traditionen. En sådan roll förekommer även i 1986.
- Men att det skulle ha något med spexhistoria att göra tänkte vi inte ens på. Vi skapade en sådan roll bara för att det var roligt, säger Viktor Höglin.

Det kanske mest utmärkande för spexens särart får nog sägas vara omstarterna, som kan komma i flera olika tappningar. Förutom den vanliga, där någon i publiken ropar omstart och scenen tas om i en något annorlunda tappning, finns även uppmaningar att göra om scenen baklänges eller på ett främmande språk (exempelvis tyska, franska eller burmesiska). Det är också det som kan göra att en tvåtimmarsföreställning kan utmynna i en fyra timmars maratonsittning. Enligt personerna bakom Ett Teknat Spex är det också ett av de viktigast inslagen eftersom det gör publiken delaktig.
- Signifikativt för ett riktigt bra spex är när skådespelarna bjuder in publiken och att den är med på noterna, säger Viktor Höglin. Då suddas gränsen mellan medverkande och åskådare ut och man blir helt glad.

Förutom den rent sociala aspekten där studenter behöver något att fördriva tiden mellan tentaperioderna med, så har spexandet också fungerat som plantskola för många blivande artister, komiker och skådespelare. Två av de mest kända är kanske Hans Alfredsson, som bland annat skrev det klassiska lundensiska spexet Djingis Khan och Tage Danielsson, som spexade loss på Östgöta nation i Uppsala. De allra flesta spexande studenterna går naturligtvis inte vidare till en karriär inom nöjesbranschen, men många kan förmodligen ta med sig erfarenheter även till andra områden.
- Att lära sig jobba i ett kollektiv ger ett förhållningssätt till tillvaron som tror jag att alla har nytta av, säger Magnus Quennerstedt, som jobbar som polisreporter på Upsala Nya Tidning.

Magnus Quennerstedt, som vid sidan av arbetet som journalist under många år även satt upp en rad teaterföreställningar och ansvarar för iscensättningen av OD:s Caprice varje år har förstås haft nytta av erfarenheterna som studentspexare i det arbetet.
- Sedan är ju spex framför allt ett trevligt sätt att umgås samtidigt som man studerar och till skillnad mot vad många verkar tro ligger det mycket ambitiöst arbete bakom de flesta uppsättningarna, säger han.

Numera förekommer spexuppsättningar i de flesta svenska städer som har en högskola eller ett universitet. Uppsala kan dock fortfarande räknas som en högborg både vad gäller kvalitet och antal spexuppsättningar varje år.
- Det är alltid roligt när våren kommer för då får man chansen att se massor av olika föreställningar. Våren är verkligen den stora spexsäsongen i Uppsala, säger Viktor Höglin.

Vårtid är spextid i Uppsala

När spexet 1986 har premiär på lördagkvällen på Konserthuset i Uppsala blir uppsättningen i en över 150 år gammal tradition.