METAL. Det finns dödsmetallveteraner. Och så finns det Cannibal Corpse. På tolfte plattan visar de inte några som helst trötthetstecken, inte ett svagt spår. Och i omgångar är det typiskt skruvade – för att inte säga helt galna – gitarrjobbet och de kirurgiskt välsnittade låtbyggena bland de starkaste de någonsin åstadkommit.
Som alltid ger överkonsumtion viss … övermättnad. Men med rätt dosering är det inget snack: liket leker.