Flera av Pixars och Dreamworks framgångsrika filmer lyser igenom det tunna skalet av Savannens hjältar. Och det är kanske inte så konstigt att upphovsmakarna har satsat på säkra kort och lånat en del ? framför allt från Madagaskar och Ice Age ? med tanke på att filmen är Tysklands första stora och ambitiösa inträde i animerat 3D-land.
Jag önskar snarare att man hade lånat mer, eller snott rakt av, från förebilderna ? inte minst när det gäller deras dialoger och standardiserade men effektiva dramaturgi. Då hade kanske Savannens hjältar kunnat bli något. För själva animationen är helt godkänd, och 3D-effekterna får den luttrade publiken att upprepade gånger rycka till i biostolarna.
Men i övrigt finns inte så mycket positivt att säga. Det är mer än lovligt virrigt och omständligt när en skara djur från världens alla hörn ? en surikat, en känguru, ett lejon, två sköldpaddor från Galapagos, en tasmansk djävul, en isbjörn och en fransk tupp ? ska samlas i Afrika för att ta reda på varför vårfloden inte kommit.
Det visar sig att orsaken till torkan är människan. Monstret. En väldig damm har byggts för att samla upp vattnet i ett naturskönt landskap i resorten Edens paradis. Om man inte förstått det behjärtansvärda budskapet vid den här punkten i filmen så är det ingen fara ? det ges fler chanser. Otaliga. Det upprepas lika frekvent som klichéerna, de kackiga skämten och de dramaturgiska kortslutningarna.