Så fungerar en kulturarbetares fängelse

Att vara kulturarbetare är att föra krig på två fronter, skriver Anisur Rahman, poet och tidigare fristadsförfattare i Uppsala.

Poeten och författaren Anisur Rahman var Uppsalas fristadsförfattare år 2009–2011. Nu ifrågasätter han villkoren för att verka som kulturarbetare i Sverige.

Poeten och författaren Anisur Rahman var Uppsalas fristadsförfattare år 2009–2011. Nu ifrågasätter han villkoren för att verka som kulturarbetare i Sverige.

Foto: Elin Bågviken

Kulturdebatt2023-09-26 10:00

Kulturdebatt

Jag undrar om våra politiker verkligen förstår hur tufft det är att vara en kulturarbetare idag. 

Låt mig börja med två exempel. En av mina vänner är en etablerad författare som fått sina böcker utgivna via ett av landets största förlag. Hon arbetar deltid på restaurang och försöker att upprätthålla sitt författarskap och teateryrke. En annan vän jobbar deltid som folkhögskollärare och personlig assistent. Jag skulle vilja säga att de har bättre status än många av mina yrkesverksamma kollegor och kulturarbetare i vårt samhälle. Båda är kända och etablerade kulturarbetare.

Låt mig påminna er om en sak. Det finns ett straff i rättssystemet, att man som dömd ska arbeta under sin fängelseperiod. Fördelarna för en fängslad person är att hen har fritt boende, mat, hälsovård med mera. Personen slipper huvudvärken av att betala fakturor från telefonbolag, bostadsbolag, elbolag, vattenbolag med mera. Hen har inget hot från inkasso eller kronofogden. Nackdelarna för en fängslad person är självfallet att hen inte kan använda sin ersättning för arbete när hen är i fängelse och inte lever ett fritt liv. Samtidigt saknar den fängslade individen status i samhället och är isolerad från familj och vänner.

Å andra sidan har kulturarbetare fördelar som ett fritt liv, fritid och samhällsstatus. Samtidigt har hen svårigheter att betala hyra samt andra hushållskostnader. En kulturarbetare krigar mot såväl en djävul i sitt sinne – genom skapandeprocessen – som mot en djävul i form av att upprätthålla ett leverne i samhället. 

Så är villkoren för kulturarbetarna idag. En mindre del av gruppen kanske lever ett väldigt lyckligt liv. Politikerna kan då hänvisa till dessa och förkunna att systemet fungerar väl. En större del av kulturbudgeten går till kulturbyråkrati på lokal, regional och riksnivå samt till institutioner, konsulter eller företag från it-branschen. Fria kulturarbetare har, i en stor del av fallen, ingen makt, status eller garantier för lön. Vissa kulturarbetare, inklusive folkbildare och timanställda arbetare, har inte heller någon bra lön.

Kulturarbetare har, i vissa fall, svårigheter att betala för konsertbesök, teaterföreställningar och biopremiärer när de har brist på pengar att betala för mat, boende med mera. De kan inte planera för att ha en trevlig sommar- och vintersemester. 

Säger vi inte fortfarande att alla är lika mycket värda?

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!