Att kalla "Lelo" (Modernista förlag) för en uppländsk deckare är ingen överdrift. Handlingen utspelar sig till stor del i Heby kommun men också i Uppsala och längs väg 72 – förbindelselänken mellan staden och orter som Vänge, Järlåsa, Morgongåva och Heby.
För Markus Grönholm var valet av miljö mer eller mindre självklart. Han är född och uppväxt i Uppsala men bor sedan 2009 i Heby, där han ägnar sig åt författandet på heltid.
– "Lelo" har jag arbetat fram under lång tid. Målet har varit att skriva en realistisk kriminalroman, säger han.
Att Markus Grönholm lagt sig vinn om att beskriva polisarbetet korrekt märks tydligt. Han har gjort sin läxa och läst in sig på facklitteratur, exempelvis "Polishandboken" och böcker om kriminalteknik. Dessutom har han fått värdefullt stöd av Jonas Eronen, kommissarie och presstalesperson vid Uppsalapolisen.
– Fakta måste förstås stämma, men det får inte gå till överdrift. För mig handlar författandet om att övertyga läsaren via psykologisk realism och inte genom tekniska beskrivningar, säger Markus Grönholm.
Han ser kriminalromanen som ett bra format för att borra i de stora livsfrågorna. Ett allvarligt brott är inte enbart uppslitande för de anhöriga, även poliser som arbetar med utredningen påverkas. Här finns öppna sår som en författare kan peta i.
Romanens huvudperson är brottsutredaren Erik Eriksson, en man som närmar sig de 50 och har börjat reflektera över sitt liv. En bit in i romanen får han en tuff diagnos av sin läkare, en händelse som vänder upp och ned på tillvaron.
– Den situationen är jag inte i, men jag vet en del om hur det är att må dåligt, säger Markus Grönholm, som låter Erik Eriksson bo på Botvidsgatan i Fålhagen i Uppsala, samma gata där han själv hade sin första lägenhet och stortrivdes.
Skriver gör han för hand. Penna, papper, suddgummi, sax och tejp ingår i hans verktygslåda. Datorn är mest ett nödvändigt ont som används för att renskriva manus och skicka text till förlaget. Sociala medier är inte heller hans kopp te, även om författardebuten troligen kommer att innebära konton på Instagram och Facebook.
– På ett sätt kanske jag påminner om en otidsenlig 1800-talsgubbe med cylinderhatt, säger Markus Grönholm med ett skratt.