– Det är förstås jätteroligt och hedrande. För oss som forskar är det viktigt att priset finns eftersom det ger oss en möjlighet att nå ut med våra resultat, säger Sofia Näsström.
Hon passar på att tacka kolleger och studenter för all inspiration.
– Utan kopplingen mellan forskning och undervisning hade nog inte boken blivit skriven.
I boken söker Sofia Näsström svar på centrala frågor om vad demokrati egentligen är.
– Man ska komma ihåg att demokratin är ung. Som styrelseskick i vårt land är den bara 100 år och kan ses som ett undantag i historien. Normen har ju alltid varit andra principer, det perspektivet är viktigt att ha.
Hon ser den moderna demokratin som en rörelse i ständig förändring.
– I Sverige har den varit en förutsättning för att vi i dag har starka institutioner och är ett välfärdsland. Samtidigt riskerar demokratin att urholkas av ökad social och ekonomisk ojämlikhet. Det kan i sin tur påverka den politiska dagordningen och skapa sämre representativitet bland de folkvalda.
En annan utmaning handlar om hur demokratin ska hantera odemokratiska krafter som vill nå makt via demokratiska val.
– Ungern och Polen kan ses som exempel på elektorala autokratier. Där minskar demokratin på många områden även om allmänna val behålls.
Sofia Näsström mottog Disapriset under Kulturnatten på lördagskvällen. Priset instiftades av Uppsala universitet och Studentbokhandeln 2001. Prissumman är 50 000 kronor.