Författaren och journalisten Sergej Lebedev har i många år skrivit kritiskt om utvecklingen i Ryssland. Numera bor han i Potsdam nära Berlin.
Både Asli Erdoğan och Sergej Lebedev har tvingats gå i exil och bor numera i Berlin respektive Potsdam. Därifrån har de fortsatt att skriva med udden riktad mot styret i hemländerna.
I sin senaste bok "Sandarmoch – När gravarna talar" går Lebedev till botten med den ryska arméns övergrepp i Ukraina. Han visar hur den ryska kolonialismen, med rötterna i tsarväldet, fortsatt via Sovjetunionen till dagens Ryssland under Putins styre. Sergej Lebedev har fått flera internationella priser och översatts till ett 20-tal språk.
Asli Erdoğan har enbart efternamnet gemensamt med den turkiske presidenten. Själv är hon sedan flera år persona non grata i hemlandet och betecknas som terrorist och statsfiende. Hon är partikelfysiker i grunden, men verkar sedan många år som människorättsaktivist, journalist och författare. I slutet av 2022 kom hennes senaste roman i svensk översättning, "Requiem över en förlorad stad".
Asli Erdoğan hör till Turkiets mest betydande författare. Numera bor hon i Berlin efter att i flera år ha förföljts och även fängslats i hemlandet.
– Det känns väldigt fint att vi lyckats få hit dessa två uppmärksammade och aktuella författare, säger Kholod Saghir, festivalens konstnärliga ledare.
Hon konstaterar att Uppsala internationella litteraturfestival håller fast vid den inriktning som gällt sedan starten 2018. Litteratur och författare från kultursfärer som är ganska okända i Sverige ska lyftas fram och temat bör vara aktuellt.
– Alla författarsamtal är gratis för att tillgängliggöra festivalen för så många som möjligt. Det tycker både vi och våra bidragsgivare är viktigt, säger Kholod Saghir.
Uppsala kommun stöttar festivalen med omkring 200 000 kronor. Lika mycket kommer från statliga Kulturrådet.
– Fast i år missade vi att ansöka om pengar från Kulturrådet. Tack och lov har vi i stället fått ungefär samma summa från Svenska Akademien och Uppsala universitet, säger hon.
I fjol besöktes festivalen av cirka 600 personer, och Kholod Saghir räknar med liknande siffror i år. I vanlig ordning är festivalen utspridd på olika håll: Konstmuseet, Stadsteatern samt Akademibokhandeln.
– Vi har inget emot att växa och kanske ta nästa steg. Men det handlar om resurser, vi har ingen stor budget och får ta det i lagom takt. Jag känner att vi har bra stöd från kommunen och det kan kanske bli möjligt att använda Reginateatern i framtiden, säger Kholod Saghir.
Både Kholod Saghir, festivalens konstnärliga ledare, och författaren Hassan Blasim har irakiskt påbrå. Restriktionerna i samband med det första covidutbrottet i mars 2020 gjorde att Hassan Blasims medverkan fick ställas. I år är det äntligen dags.
Hon ser gärna att festivalen även utanför själva festivalhelgen ordnar fler författarträffar och litteratursamtal, liknande det evenemang som arrangerades i samarbete med Stadsbiblioteket i februari.
– Då hade vi den uppmärksammade författaren Scholastique Mukasonga på besök. Det blev utsålt, berättar Kholod Saghir.
Scholastique Mukasonga är aktuell med den självbiografiska "Barfotakvinnan", där hon berättar om sin mamma som var en av dem föll offer under folkmordet på tutsier i Rwanda 1994.
Andra författare som framträder på årets festival är Burcu Sahin, Ola Larsmo, Hassan Blasim, Negar Naseh, Khashayar Naderehvandi, Hanna Nordenhök och Ivica Djikić.
– Kul att vi äntligen får till det med Hassan Blasim. Han skulle ha medverkat 2020, men då blev det inget på grund av pandemin, säger Kholod Saghir.
Den irakiske författaren Blasim är numera bosatt i Finland men har också bott i Uppsala under en period. Scenversionen av hans bok "Irakisk Kristus" spelas nu för tredje säsongen på Teater Galeasen i Stockholm.