Till skillnad från Carina Burmans förra bok, den omfattande biografin över Bellman från 2019, är "God natt Madame" en behändig roman på 250 sidor. Men epoken och många av de personer hon nu skildrar skönlitterärt känns igen.
– Man kan nog se den nya boken som en biprodukt av Bellmanbiografin. Redan när jag skrev den kände jag att jag ville skriva mer om Anna Charlotta von Stapelmohr. Men en biografi var inte att tänka på, källmaterialet är alldeles för litet. Så det fick bli en roman, säger Carina Burman.
Anna Charlotta von Stapelmohr, eller Schröderheim som hon hette som gift, var en Stockholms kändisar från det tidiga 1770-talet fram till sin död 1791. Hon skrev dikter, arrangerade litterära salonger och umgicks med tidens kulturelit inklusive kungen själv, Gustaf III. Den man hon gifte sig med, Elis Schröderheim, var en av kungens närmaste vänner.
– Hon hade en stark personlighet och var en slagfärdig kvinna som behärskade konsten att konversera. Med ett modernt språkbruk skulle man kunna säga att hon verkligen inte var rädd för att ta plats. Men hon hade också en ömtålig sida, barnlösheten var hennes stora sorg, säger Carina Burman.
Paradoxalt nog är det Anna Charlotta Schröderheims förmåga att uttrycka sig kärnfullt som, åtminstone i romanen, bidrar till att de sista åren av hennes liv går i moll. När Gustaf III aningen plumpt undrar varför hon inte fått några barn ger hon igen med samma mynt. Svaret blir att hon och hennes make inte har råd att hålla sig med en hovstallmästare. Den repliken träffar onekligen kungens allra ömmaste tå.
Den tydliga anspelningen på hur det enligt envisa rykten gick till när kungen själv skulle alstra barn gjorde honom rasande. Anna Charlotta Schröderheim föll i onåd och kastades ut från hovet.
– Om det gick till så i verkligheten går förstås inte att säga. Jag tror att kungen redan tidigare hade börjat tycka att hon var en ganska jobbig människa och att hans irritation därför hade byggts upp. Hon kunde verkligen uttrycka sig bitskt, säger Carina Burman.
Men innan kungen tog sin hand från Anna Charlotta Schröderheim levde hon ett liv i händelsernas centrum. Gustaf III:s intresse för opera, teater, konst, dans och litteratur gjorde att Stockholms kulturliv blomstrade.
Och så fanns Carl Michael Bellman där förstås. Eller Bella som Anna Charlotta kallade honom. Ett på sätt och vis nedlåtande smeknamn med tydlig anspelning på hennes egen knähund Bonna.
– De var vänner och umgicks flitigt trots att han var 14 år äldre. Samtidigt fanns det en lite skämtsam flirtighet mellan dem, men längre än så gick det nog aldrig.
På köpet får läsaren av "God natt Madame" ett antal livfulla skildringar av välkända uppländska miljöer. Den unga Anna Charlotta von Stapelmohr tillbringar en sommar hos väninnan Hedda De Geer på Leufsta bruk. Halvvägs dit övernattar hon hos paret Linné på Hammarby strax söder om Uppsala. Och visst blir det också en tur in till den då ganska murriga studentstaden.
Vid ett annat tillfälle åker hela hovet till Ekolsund för att roa sig med spel och lekar. Ett plötsligt utbrott av den epidemiska och dödliga rötfebern lägger dock sordin på den uppsluppna stämningen.
– Rötfebern fanns med i bokens disposition redan före coronapandemin, så det blev en sorts oavsiktlig tajming, säger Carina Burman.