Tredje vÄningen i futuristiskt fulsnygga företagskomplexet Juvelen pÄ Stationsgatan. HÀr finns panoramautsikt mot Uppsala centrum i ett kontorslandskap med flödande dagsljus. Fina fruktkorgar, mjuka mattor, bra kaffe. PÄ marknadsföringsbyrÄn Viva Media har mÄnga av de hundratalet medarbetarna valt att jobba hemma den hÀr dagen men vd Arash Gilan Àr pÄ plats. Han visar runt med ett stÀndigt leende.
â Och hĂ€r har vi podcaststudion. Praktiskt för oss att ha en egen. Eftersom vi var den första hyresgĂ€sten hĂ€r kunde vi bestĂ€mma mycket hur vi ville ha det.
Arash Gilan, entreprenör och eldsjĂ€l inom ny teknologi, har just fĂ„tt sin fjĂ€rde bok frĂ„n tryckeriet. "Iâ€ïžAI â Hur du tar tillvara magin med AIâ Ă€r en mix av manual, manifest och kĂ€rleksförklaring.
â De tiotal böcker jag lĂ€st om AI har antingen varit vĂ€ldigt tekniska eller dystopiska. Jag ville skriva en bok jag sjĂ€lv ville lĂ€sa. Om AI kopplat till filosofi, AI kopplat till ledarskap, och rent konkret â hur gör jag och vad innebĂ€r AI för mitt liv? Boken bygger pĂ„ mina 20 Ă„rs studier av mina stora intressen: teknologi, filosofi och psykologi.
En vanlig attityd till AI Ă€r skepsis: vad ska det hĂ€r vara bra för? Och bland kĂ€llkritiska testpiloter: "Chat GPT bara killgissar ju". Andra reagerar med oro â för ökad kontroll, intrĂ„ng i integriteten och "deep fakes" med fejkade bilder, röster och video â eller ren fruktan för att en empatibefriad superintelligens ska utrota hela mĂ€nskligheten.
Först och frÀmst, varför Àr AI sÄ viktigt?
â Efter hemdatorn, internet och smartphones Ă€r AI den fjĂ€rde fasen i vĂ„r moderna teknologiska evolution. Vi har nu en maskin som kan respondera och interagera med oss. Jag förstĂ„r att mĂ„nga tror att det hĂ€r Ă€r en fluga men man sade samma sak om datorn, internet och smartphones. Googles vd Sundar Pichai, en fĂ„ordig man, kallar AI "den största evolutionen för mĂ€nniskan sedan eld och elektricitet". DĂ„ tycker jag att man ska lyssna.
Ser inte du risker med AI?
â Teknologi i sig Ă€r amoralisk. Moralen utgĂ„r ifrĂ„n mĂ€nniskors sĂ€tt att anvĂ€nda teknologin. Elektricitet Ă€r fantastiskt men det kan ocksĂ„ anvĂ€ndas till en elektrisk stol. SjĂ€lvklart kommer AI ocksĂ„ att anvĂ€ndas till hemska saker. Men jag har inte den dystopiska synen dĂ€r en ond AI-gud styr mĂ€nskligheten.
Arash Gilan talar om tvÄ sÀtt att se pÄ mÀnniskan:
1. Mekaniskt. MÀnniskor Àr inte mer Àn atomer i en kropp och vÄrt kÀnsloliv Àr bara kemiska reaktioner.
â Med den livsĂ„skĂ„dningen blir AI extremt hotfullt för dĂ„ Ă€r det inget speciellt med att vara mĂ€nniska. DĂ„ Ă€r vi mekaniska varelser som kan byggas och kodas, sĂ€ger Arash Gilan.
â Jag brukade ha en sĂ„dan transhumanistisk syn pĂ„ mĂ€nniskan och trodde att mĂ€nniskan i slutĂ€ndan skulle evolvera till en "tekno sapien". Sedan lĂ€ste jag pĂ„ mer och Ă€ndrade uppfattning.
2. Humanistiskt. Vi Àr mer Àn maskiner. Du tror pÄ begrepp som sjÀlen och medvetande.
â I dag har jag den livsĂ„skĂ„dningen och tror inte att vi kan koda fram nĂ„got som liknar sjĂ€len eller ett medvetande. AI kan aldrig bli levande. Ju mer jag lĂ€r mig om teknologi desto mer imponerad blir jag av mĂ€nniskan.
Han ser kÀrnkraft som relevant jÀmförelse. Fördel: energi. Nackdel: möjlig miljöförstöring och atombomber.
â Nu ser vi att kĂ€rnkraft kan vara en ganska bra grej för miljön. Atombomben var det vĂ€rsta och bĂ€sta som uppfunnits. Den gav oss terrorbalansen. Jag Ă€r inte naiv i min tro pĂ„ teknologi. Vi har ett stort personligt ansvar.
Kanske har rÀdslan för AI blivit förstÀrkt genom kulturen, dÀr mÀnniskans uppfinningar ofta vÀnder sig emot oss. Arash Gilan kallar sig sjÀlv sci-fi-nörd. I boken duggar referenser till filmer som "The Terminator", "Blade runner", och "The Matrix", liksom till författare som Isaac Asimov ("Stiftelsen"), Arthur C Clarke ("2001") och Douglas Adams ("Liftarens guide till galaxen").
â För mig började det redan med "Knight Rider", "tĂ€nk om det kommer en tid nĂ€r vi kan prata med vĂ„r bil eller vĂ„r klocka."
Han hÄller sin smartwatch mot örat och skrattar.
Kan man lita pÄ en sÄdan optimist? I en sci-fi-thriller hade en sÄdan lÀttsinnighet slutat illa. Kanske hade han varit en av "dem"...?
Men nu Àr vi i Uppsala, pÄ planeten jorden och Arash Gilans optimism omfattar Àven hur han ser pÄ sin sjukdom. à r 2017 drabbades han av talsvÄrigheter under Almedalsveckan. Han visade sig bÀra pÄ den ovanliga sjukdomen Myastenia gravis.
â Det Ă€r en kronisk neurologisk sjukdom som gör att jag mĂ„ste gĂ„ pĂ„ medicin hela tiden. Jag fĂ„r skov som pĂ„verkar tal och svĂ€ljförmĂ„ga. Neurologi Ă€r en otroligt fascinerande och komplex grej. Jag har en konstant dialog med min AI om det. PĂ„ ett sĂ€tt kĂ€nns varje dag i mitt liv som ett mirakel, sĂ€ger han.
Leendet försvinner.
â Jag Ă€r inte bra pĂ„ att vara sjuk. Jag vill inte vara min sjukdom utan kör pĂ„ med företaget, podden och skrivandet och har svĂ„rt att ta det lugnt. Samtidigt sĂ„ mĂ„ste jag fĂ„ vara jag.
I ett nytt avsnitt av Arash Gilans podcast "VD-podden" intervjuar han sin mamma Soheila Fors. Hon berÀttar om sin flykt frÄn kurdiska Iran, om att lÀmna patriarkalt förtryck bakom sig för att hamna i en destruktiv relation i sitt nya hemland, pÄ flykt frÄn en vÄldsam man. Hon uppfostrar Arash pÄ egen hand och det framstÄr som tydligt att en styrka och positiv livssyn har gÄtt i arv.
â Jag kunde lĂ€tt ha blivit bitter och hamnat i att vĂ€rlden Ă€r skyldig mig nĂ„got. Men jag skulle uppmuntra alla att i stĂ€llet intressera sig för resan inĂ„t och att bli sitt bĂ€sta jag, sĂ€ger Arash Gilan som förra mĂ„naden tog emot pris av Kungen och blev šà rets nybyggare i MĂ€lardalen".
Arash Gilan tog tillfÀllet i akt att slÄ ett slag för alla svenska företagare med utlÀndsk bakgrund. "Det blir ofta negativa rubriker kopplade till ordet "invandrare", men vad sÀgs om den stora tysta majoriteten som dagligen bidrar till landets vÀlfÀrd?", skrev han pÄ Linkedin.
â Att vi gör invandrare till en homogen grupp Ă€r livsfarligt. Faktum Ă€r att 20 procent av det hĂ€r landet Ă€r invandrare. Det Ă€r det nya Sverige. Jag ser allt mer polarisering men det vi behöver mer av nu Ă€r att komma samman.
Han Äterknyter till intervjuns tema:
â En dystopi sĂ€ljer sĂ„ enkelt. Den skapar rubriker och politiska slagord. Tanken pĂ„ en utopi sĂ€ljer inte. Men Ă€r det nĂ„got den hĂ€r vĂ€rlden behöver Ă€r det hopp. Ju mer digital vĂ€rlden blir desto mer behövs av det mĂ€nskliga, fysisk interaktion och dialoger.