Selma Lagerlöf – ännu större än vi tidigare trott

Selma Lagerlöf promoverades som första kvinna till hedersdoktor 1907 vid Uppsala universitet. Nobelpriset i litteratur blev hennes 1909 och 1914 valdes hon som första kvinna in i Svenska Akademien. Hon slog igenom som författare i fransk-, italiensk-, tysk- och rysktalande länder. Trots det sågs hon som en omodern sagoberätterska av ledande engelsktalande författare i Storbritannien och hennes författarskap möttes av tystnad. Fram till nu. 

Eva-Charlotta Mebius, lektor vid Uppsala universitet, forskar om en av Sveriges mest kända författare, Selma Lagerlöf.

Foto: Privat

– Det sades att den tidens engelsktalande författare ignorerade Lagerlöf. Jag tyckte det lät märkligt särskilt med tanke på hennes roll inom Svenska Akademien. Förklaringen tros vara att översättningarna till engelska inte var tillräckligt bra gjorda, säger Eva-Charlotta Mebius som forskar om författaren.

Hennes forskningsprojekt "Selma Lagerlöf i Anglosfären" behandlar bland annat anglo-skandinaviska kulturella utbyten. Hon inledde projektet för ett par år sedan efter att ha läst en av de få essäer som skrivits på temat "Selma Lagerlöf i Anglosfären" där det hävdades att det inte fanns mycket skrivet om henne i Storbritannien. Men när Mebius läste den brittiska författaren och poeten Vita Sackville-West, hittade hon spår av Vitas och Selmas korrespondens som hon senare hittade delar av i Kungliga biblioteket.

– Jag har funnit en mycket mer nyanserad bild av Lagerlöf från 1900 och framåt. Virginia Woolfs väninna, Vita Sackville-West framhöll Lagerlöf som en av de verkligt stora europeiska världsförfattarna och jämförde henne med Tolstoy och Shakespeare.

Selma Lagerlöf sågs som en omodern sagoberätterska av ledande engelsktalande författare i Storbritannien och hennes författarskap möttes av tystnad. Fram till nu.

Foto: TT/Scanpix

I och med detta kan Selma Lagerlöf få en ny roll inom den brittiska modernismen men mer kunskap behövs vad gäller hennes författarskap i engelsktalande länder, menar Mebius. Hon har börjat studera brev från engelsktalande läsare som finns på Kungliga Biblioteket. Bland annat fascineras hon av ett brev från just Vita Sackville-West som svarar på ett brev från Lagerlöf.

– Jag hoppas att vi kanske en dag kan hitta brevet som Selma skrev till Vita. Men det ska framför allt bli roligt att utforska Lagerlöfs många länkar till Bloomsburygruppen (ett kollektiv av författare, konstnärer och intellektuella i det tidiga 1900-talets England) och till amerikanska författarskap, som till exempel Jack London, säger Eva-Charlotta Mebius.