NÀsta Är Àr fyller den svenska tryckfrihetsförordningen 250 Är. En lÄng tid, sÀrskilt jÀmfört med mÄnga andra av vÀrldens lÀnder dÀr det Àn i dag rÄder censur och hÄrda straff utdöms mot dem som motsÀtter sig den politiska makten.
Och trots att mycket i vÀrlden utvecklas Ät rÀtt hÄll, som att den extrema fattigdomen minskar, verkar det som att det fria ordet blir allt mer hotat.
â Jag blev ordförande i svenska PEN 2009 och sedan dess har yttrandefriheten minskat över hela vĂ€rlden. Det Ă€r kusligt att se hur mĂ„nga lĂ€nder som formellt kallas demokratier inskrĂ€nker denna frihet pĂ„ olika sĂ€tt, sĂ€ger Ola Larsmo, författare och UNT-medarbetare som medverkar pĂ„ flera seminarier under Ă„rets bokmĂ€ssa.
Han nÀmner mÀssans fokusland Ungern dÀr regeringen pÄ olika sÀtt försöker kontrollera det offentliga samtalet genom att byta ut mediechefer efter deras politiska Äsikter. Ett annat exempel Àr Turkiet som formellt Àr en demokrati i det att man vÀljer sina makthavare.
â Det Ă€r dock inte det enda kriteriet för att en stat ska vara demokratisk. Lika viktig Ă€r den fria offentligheten, med fria debatter och samtal, vilket alltmer inskrĂ€nks Turkiet. I Mexiko dĂ€remot har man mĂ„nga oberoende medier. Men sĂ„ fort de rapporterar negativt om knarkmaffian riskerar de att mördas.
I Sverige utgör yttrandefriheten och offentlighetsprincipen grundstenar i det öppna samhÀllet. Men ocksÄ hÀr finns anledning att diskutera det fria ordet och hoten mot dess existens.
Journalisten och UNT-medarbetaren Ulrika Knutson, som bland annat kommer att vara moderator för seminariet âVad frihet fĂ„r kostaâ, menar att vi tar vĂ„ra rĂ€ttigheter för givna.
â Men det ska man aldrig göra. Censuren och krafterna som ropar pĂ„ censur sover aldrig. Jag tror att de mycket tidiga pionjĂ€rerna som var med och fick till stĂ„nd vĂ„ra lagar skulle vara de första att sĂ€ga att de hela tiden mĂ„ste försvaras och motiveras, i varje nytt skede.
Hon ser en rad hot mot den svenska yttrandefriheten, som juristernas ökade inflytande och tendens att vilja Àndra lagstiftningen, dÀr hon lyfter fram de tidigare försöken att lÄta Sverige anpassa sin unika offentlighetsprincip till EU:s regler.
Ett annat hot Àr den sjÀlvcensur som riskerar att följa av rÀdslan för det ökade hatet och hoten mot journalister och författare. Ola Larsmo hÄller med.
â Journalister och författare upplever i dag nĂ„got vi inte sett sedan kriget. SĂ„ fort man kritiserar högerextrema krafter, och till dem rĂ€knar jag SD, blir man mordhotad. Se bara pĂ„ hoten mot Niklas Orrenius och Annika Hamrud för ett par veckor sedan. En del vill göra en poĂ€ng av varifrĂ„n hoten kommer men för den drabbade Ă€r det inte viktigt om det kommer frĂ„n islamister eller högerÂextremister. De Ă€r samma andas barn och vill tysta dem som tycker annorlunda.
Högerextrema krafter och anonyma nĂ€thatare anvĂ€nder alltsĂ„ lagstadgade rĂ€ttigheter som argument för att fĂ„ hota och uttrycka sig hatiskt mot dem som inte delar deras Ă„sikter om exempelvis invandring och mĂ„ngkultur. Det vĂ€cker frĂ„gan: Ăr nĂ„got rĂ€tt bara för att det Ă€r tillĂ„tet?
â Jag vill tro att vi kan ha tvĂ„ tankar i huvudet samtidigt. I det öppna samhĂ€llet mĂ„ste man kunna sĂ€tta yttrandefriheten frĂ€mst men samtidigt vĂ€rna om tolerans och religionsfrihet. Annars abdikerar man i försöket att vara en intellektuell mĂ€nniska. Men det Ă€r otroligt komplext och jag tror att frĂ„gan hur yttrandefriheten ska förenas med tolerans kommer att bli allt viktigare i vĂ„rt samhĂ€lle, sĂ€ger Ulrika Knutson.
Uppsalapoeten och översÀttaren Jasim Mohamed medverkar Àven han under bokmÀssan och tycker att det fria ordet alltid mÄste vÀrnas till det yttersta.
â Inget ska förbjudas, inte ens lögner. SĂ„dana ska bemötas. Invandringen Ă€r en stor frĂ„ga för ett samhĂ€lle och den mĂ„ste kunna diskuteras. I det avseendet ska man skilja mellan hets mot folkgrupper och Ă„sikter. Ingenting Ă€r för komplext sĂ„ lĂ€nge man samtalar om det.
Han beskriver yttrandefrihet som mÀnsklighetens vÀg ut ur djungellagens livsvillkor, som slaveri kontra civilisation. Mest orolig Àr han för att bildningsnivÄn i dag sjunker bland mÀnniskor, vilket pÄ sikt kan leda till att yttrandefriheten förlorar sin demokratiska funktion. Detta gör den fria litteraturen Àn viktigare.
â Den bildade mĂ€nniskan har möjlighet att granska lögner, skilja dem frĂ„n sanningar och Ă€r mindre benĂ€gen att underkasta sig villkoren. Litteraturen kan vrida och vĂ€nda pĂ„ sanningar och lögner och se pĂ„ dem frĂ„n olika perspektiv. MĂ€nniskan vill utan tvekan bli en bĂ€ttre varelse. Det kan göras genom att fĂ„ en djupare förstĂ„else för sig sjĂ€lv. Den möjligheten kan litteraturen erbjuda och dĂ€rför mĂ„ste den vara fri.