Jakob Fichtelius, 38, har den sällsynta diagnosen Sturge-Webers syndrom. Som bebis fick han allvarliga epileptiska kramper, ett av sjukdomens symptom. När han var ett halvår gammal opererade man bort vänster hjärnhalva.
Utanför porten till trapphuset knäpper Jakob Fichtelius på Alice hennes gula väst med ID-bricka.
– Nu vet hon att hon jobbar, säger han och tittar kärleksfullt på sin svartlockiga labradoodle.
Alice är ovärderlig för Jakob. Han har alltid älskat hundar och hade tidigare en japansk spets. Efter att ha skaffat Alice valde han att utbilda henne för till assistanshund.
– Hon hjälper mig att bryta social isolering. När man är ute och går med en hund blir det att man börjar prata med människor. Som i filmen ”Hundtricket”, säger Jakob och ler.
Därutöver kan Alice bistå med praktiska saker. För att demonstrera slänger Jakob ifrån sig sin plånbok. Genast plockar Alice upp den i munnen och lämnar över till husse. Han berättar att hon även kan stimulera hans blodcirkulation genom att slicka där känseln är nedsatt.
– Som massage. Och om jag trillade ihop ute i skogen skulle Alice springa och hämta hjälp. Fast det har hittills aldrig hänt.
Vi passerar en försommargrön dunge och slår oss ned vid kolonilotterna nära Jakobs hem i Gottsunda. Han flyttade till området i våras och trivs med närheten till naturen.
– Man upptäcker fina promenadvägar när man har hund, säger han.
När Jakob knäpper på Alice hennes gula väst med ID-bricka vet hon att hon jobbar.
När Jakob knäpper på Alice hennes gula väst med ID-bricka vet hon att hon jobbar.
Jakob har Sturge-Webers syndrom, en sällsynt diagnos som drabbar två till fem av 100 000 nyfödda. Som bebis fick han allvarliga epileptiska kramper, ett av sjukdomens symptom. När han var ett halvår gammal opererade man bort vänster hjärnhalva.
– Annars hade jag inte suttit här, här säger Jakob, som var först i världen med att överleva ingreppet.
– Det hade gjorts ett försök tidigare, på en flicka som tyvärr avled. Nu var det min familj som mer eller mindre övertalade vården att försöka. Den läkaren tog verkligen ett jätteansvar på sina axlar.
Sedan dess är Jakob fri från kramper men har känselbortfall på vänster sida av kroppen. De portvinsfärgade fläckar han har i ansiktet beror också på sjukdomen. För att sprida kunskap och verka för funktionsnedsatta personers rättigheter är han engagerad i föreningen Sällsynta diagnoser och pratar gärna om sin sjukdom.
– Man har fått lära sig att kriga. Till exempel behövde jag söka fyra eller fem gånger innan jag blev beviljad servicebostad, säger Jakob.
– Alice hjälper mig att bryta social isolering. När man är ute och går med en hund blir det att man börjar prata med människor, säger Jakob.
Assistanshundar är en av hans hjärtefrågor, då han upplever att kunskapen i samhället ofta brister. Nyligen blev Jakob ifrågasatt på tåget, för att han inte satt i djurkupén med Alice.
– Folk vet inte att assistanshundvästen betyder att hon får åka i vanlig kupé. Det är lite irriterande när folk utgår från att man gör fel, säger han.
Assistanshund är ett paraplybegrepp. Det finns ledarhundar för personer som inte ser, signalhundar för personer som inte hör samt olika typer av servicehundar som kan hjälpa till vid exempelvis rörelsenedsättning, neuropsykiatriska diagnoser, diabetes eller epilepsi.
– De flesta vet vad ledarhund innebär men andra typer av assistanshundar kan betyda lika mycket, säger Jakob.
När Jakob tar av Alice västen skuttar hon genast i väg och hämtar en pinne. Nu är hon ledig.
Assistanshunden Alice.
"Det är viktigt att Alice får lov att bara vara hund också", säger Jakob.
Alice är med honom hela dagarna, även på arbetsplatsen. Jakob jobbar på ett äldreboende och konstaterar att Alice har en positiv inverkan även på de äldre.
– Hon är väldigt populär och de som har hälsan följer gärna med på promenader.
När Jakob tar av Alice västen skuttar hon genast i väg och hämtar en pinne, som hon vill att någon av oss ska kasta. Nu är hon ledig.
– Det är viktigt att Alice får lov att bara vara hund också, säger Jakob.