"Spelandet har stärkt mitt självförtroende"

Labradoren Scilla hälsar ivrigt vid dörren när Inger Grotteblad öppnar med ett stort leende. Hon har bott i det för tillfälligt snöklädda huset på Kungsgärdet sedan 1981 och delar det med maken Robert.

– Scilla är grekiska och betyder "honhund", berättar Inger.

Husesynen passerar köket som bjuder på en kontrast. Här är hemtrevligt med blommiga tavlor, en väggklocka utsmyckad med porslinsfrukt och ett porslinsskåp. Och i ett hörn: Hennes toppmoderna gaming-station med ergonomisk stol och en neonskimrande värstingdator.

Efter operation av en hjärntumör fick Inger Grotteblad ny livsglädje och ville omfamna livets alla möjligheter. 

– Det kändes som jag fick ett liv till, jag ville inte missa någon chans som dök upp. 

Hon gjorde statistjobb i ett 50-tal filmer men det som gav flest reaktioner och skulle göra Inger till något av en kändis var att hon sökte in till ett seniorlag som tävlade i datorspelet "Counter Strike", en lagbaserad krigssimulation.

Inger var 1 av 130 sökande när ett seniorlag i "Counter Strike" fick en vakans. Hon fick den enda platsen.

Foto: Frida Östblom

Ingers nyfikenhet och pepp från barnbarnen bidrog till att hon blev spelsugen. Hon har också varit teknikintresserad hela sitt liv, vilket gav Ingers ansökan en skjuts i rätt riktning.

– När jag var runt tre år kom min pappa hem med en leksaksbil till mig. Det första jag gjorde var att montera isär den för att se hur den såg ut inuti.

Inger Grotteblad var en av 130 personer som sökte till "Counter Strike"-laget, som ville ha en kvinnlig spelare över 65 år. Inger knep den enda platsen och blev medlem i laget, som hon snart hade tagit på sig huvudansvar för. Med hjälp av sponsorer, en av världens bästa "Counter Strike"-spelare som lärare, och flera timmars träning blev Silver Snipers världsmästare i seniorklassen 2019. 

– Vid den tiden fanns det inte så många andra lag, säger Inger och skrattar. 

Scilla avbryter oss och vill leka. Inger säger ifrån med en förmanande ton och lockar in labradoren i köket med en pepparkaka.

Efter vinsten blev Inger och laget uppmärksammade av flera internationella mediehus, som BBC, Wall Street Journal och Japans största dagstidning. Det inspirerade många seniorer, särskilt kvinnor, runt om i världen att bilda nya lag.

Datorspelandet har gjort Inger Grotteblad gladare och piggare.

Foto: Frida Östblom

Nu har Inger Grotteblad bildat ett nytt seniorlag, Silver Legends. Syftet är nu att sprida budskapet om alla hälsofördelar som datorspel kan innebära. Laget föreläser över hela Sverige och vill visa hur man med hjälp av digitala spel kan minska ensamhet, träna och upprätthålla kognitiva förmågor.

– Sen är det ju himla roligt också, med alla strategier och snabba beslut.

Hon berättar att hon börjat umgås alltmer med ungdomar, vilket hon ser en stor fördel med.

– Jag känner mig mycket yngre!

Datorspelen har hjälpt Inger med motoriken, även hennes minne har blivit bättre.

– Jag har blivit en bättre bilförare också, helhetssynen stärks.

Inger är inte ensam om att tycka detta. Forskningen stödjer flera av hennes tankar. Journal of neuroscience publicerade en studie som visade att datorspel som utspelar sig i tredimensionella världar kan stärka hippocampus, den del i hjärnan som är förknippad med minne, inlärning och lokalsinne. Datorspel kan också ha en lika god eller till och med bättre effekt vid behandling av depression hos äldre, jämfört med antidepressiv medicin, visar en amerikansk studie från 2014.

Nyligen har Inger varit med och tagit fram broschyren "Game of health" tillsammans med riksföreningen Äldres hälsa, där fördelarna med digitala spel kombinerat med hälsa lyfts. 

Inger och labradoren Scilla. Tofflorna på piedestalen har Inger ställt dit för att Scilla inte ska bära ut dem i snön, vilket ofta händer.

Foto: Frida Östblom

Hon har hittat många nya vänner på nätet, varav flera som hon aldrig ens har träffat. När de ses online spelar de, pratar och fikar.

– Vi äldre spelare pratar en hel del om sjukdomar, säger Inger och skrattar.

Inger har träffat en av sina närmsta vänner genom spelet, Yvonne, som turligt nog också bor i Uppsala. Under tävlingsresor med laget delar de alltid hotellrum, och när de är på hemmaplan tycker de om att gå ut och äta en bit mat.

När vännerna spelar "Counter strike" får de mycket tid för småprat samt en och en annan fikapaus.

Foto: Filip Gustafsson

Silver Snipers lät tillverka en egen merch-keps

Foto: Frida Östblom

Datorspelen har även fördjupat relationen med barnbarnen. Ibland spelar de tillsammans. Viktigast av allt är att det gemensamma intresset har skapat ett allt starkare förtroende.

– De berättar saker för mig, mer än de gjorde förut. Ett av mina barnbarn pratade om sitt nyvunna intresse, rymden, när vi var på en familjeresa och tittade på stjärnhimlen. När vi kom hem igen tog jag henne till Tekniska museet. 

– Vi upplever saker tillsammans och delar med oss av våra liv, helt enkelt.

Reaktionerna över både hennes spelande och arbete för de äldre har inte varit blygsamma. Hyllningar och hejarop har strömmat in från både äldre och många yngre som ser upp till Inger. Hon får ofta skriva autografer och ställa upp på "selfies". Förra året fick hon Uppsala kommuns hedersmedalj, för arbetet med äldres hälsa.

Inger har fått många nya vänner tack vare datorspelandet. Banden till barnbarnen har också stärkts.

Foto: Frida Östblom

Inger försöker leta fram medaljen ur en byrålåda, men utan framgång. I stället visar hon sitt diplom. Datorspelsstjärnan är stolt över lagets succé och sitt eget arbete för de äldre. Sin egen betydelse för laget är hon däremot tveksam till.

– Jag är sämst i laget kan jag säga. Skämt åsido, spelandet har stärkt mitt självförtroende överlag.

På frågan om mannen Robert är intresserad av datorspel kommer svaret snabbt.

– Nej, absolut inte. Ibland har han svårt att förstå mitt engagemang och tycker att jag gör för mycket, men jag hade ju säckat ihop annars, säger Inger Grotteblad.