Lotta Wiström, barnmorska och verksamhetsledare för Sinnligt barnmorskemottagning, Knivsta, har tillsammans med kollegan Johanna Hardy tagit initiativ till klimakterieprojektet dÀr tvÄ nya mottagningar ingÄr.
Lotta Wiström har drivit sitt företag Sinnligt barnmorskemottagning i Knivsta i femton Är. Under Ären har hon och kollegan Johanna Hardy barnmorska och projektledare, fÄtt massor med frÄgor om klimakteriet frÄn kvinnor. De upptÀckte att kvinnorna ofta har lÄg kunskap om klimakteriet och att de har svÄrt att hitta bra hjÀlp och rÄdgivning. Under Ären har de ocksÄ noterat att vÄrden Àr ojÀmlik bÄde nationellt, inom Region Uppsala, och oftast sÀmre pÄ landsbygden Àn i stan. Det finns bra system och information till ungdomar i pubertet och för gravida men nÀr kvinnan kommer i klimakteriet Àr det sÀmre, enligt Lotta Wiström.
â KlimakterierĂ„dgivning och mottagningar Ă€r ett hett Ă€mne just nu, jag tror det Ă€r en generationsfrĂ„ga. De kvinnor som kontaktar oss Ă€r vĂ€ldigt angelĂ€gna om att fĂ„ hjĂ€lp. De Ă€r mitt i livet, jobbar, har tonĂ„rsbarn och Ă€ldre förĂ€ldrar, livet gĂ„r inte ihop. Det Ă€r svĂ„rt för dem att hitta i vĂ„rdapparaten de har sjĂ€lva svĂ„rt att avgöra vilka symtom som hör till klimakteriet och inte, sĂ€ger hon.
PÄ Gimo vÄrdcentral kommer en klimakteriemottagning att öppna 16 september. En kvinna kan komma i förklimakteriet i 40-45-ÄrsÄldern.
Den 16 september i Är öppnar tvÄ pilotmottagningar för klimakterierÄdgivning, en i Gimo och en i Knivsta. Att valet föll pÄ just dessa tvÄ platser beror pÄ att det oftast Àr svÄrare att komma i kontakt med en gynekologisk mottagning ute pÄ landsbygden Àn i centrala stan och att Lotta Wiströms verksamhet ligger i Knivsta. TvÄ av barnmorskorna som arbetar i Gimo gÄr just nu en vidareutbildning i Lund.
Regeringen har skjutit till pengar för att vÄrden ska bli mer jÀmlik och likvÀrdig oavsett bostadsort. För klimakterieprojektet handlar det om 900 000 kronor.
MÄlet Àr Àven att kunskapsnivÄn om klimakteriet ska höjas hos i första hand barnmorskor men Àven hos huslÀkare och distriktslÀkare, alla ska ha samma baskunskaper. Det ska ocksÄ bli enklare för den enskilda kvinnan att fÄ kontakt med vÄrden.
â Kvinnor har till och med fĂ„tt kritik för att de förbrukar för mycket vĂ„rd i onödan, bland annat frĂ„n politiskt hĂ„ll, men det handlar inte om nĂ„gon lyxkonsumtion pĂ„ nĂ„got vis. Kvinnor mĂ„r inte bra och de behöver hjĂ€lp i det hĂ€r trĂ€sket i att hitta rĂ€tt och bland alla symtom, sĂ„ enkelt Ă€r det, sĂ€ger Lotta Wiström.
PÄ adressen Hyvelgatan 12 i Ar, Knivsta, ligger bland andra Sinnligt barnmorskemottagning. HÀr kommer Àven en av tvÄ klimakteriemottagningar i regionen att öppna, i september.
PÄ barnmorskemottagningen syns förstÄs en modell av ett kvinnligt bÀcken.
Det finns riktlinjer och utredningar om klimakteriet frÄn staten och Socialstyrelsen. Men kvinnor blir ÀndÄ runtbollade, sÀger hon.
â De fĂ„r inte hjĂ€lp. De kommer till en huslĂ€kare som inte har rĂ€tt kunskap som gör en utredning och utifrĂ„n den tror lĂ€karen kanske att kvinnan har reumatism, eller sĂ„ hamnar hon inom psykiatrin för depression och fĂ„r antidepressiv medicin. Det Ă€r heller inte ovanligt att en kvinna som gĂ„r in i hjĂ€rndimma, tappar orken och kĂ€nner sig helt slut efter jobbet misstolkas som att hon Ă€r utbrĂ€nd, men ingen tar ett helhetsgrepp.
Hur kommer det att gÄ till pÄ de nya klimakteriemottagningarna?
â Först fĂ„r man ett samtal med en barnmorska som gĂ„r igenom alla hĂ€lso- och livsstilsfrĂ„gor och hur det ser ut psykosocialt kring kvinnan. Hon fĂ„r fylla i ett formulĂ€r över de symtom hon har. Det mynnar ut i ett underlag dĂ€r barnmorskan tillsammans med kvinnan kan diskutera sig fram till om kvinnan Ă€r pĂ„ vĂ€g in klimakteriet. UtifrĂ„n den sammanstĂ€llningen ger man sedan individuella rĂ„d.
Det Àr ont om konst som fÄr besökarna att tÀnka pÄ klimakteriet, dÀremot finns en hel del med koppling till graviditet och förÀldraskap. KonstnÀren signerar med "Castor".
RÄden ges utifrÄn SFOG, Svensk förening för obstetrik och gynekologis rekommendationer utifrÄn forskning, vetenskap och beprövad erfarenhet samt frÄn Socialstyrelsens riktlinjer.
â Riktlinjerna uppdateras kontinuerligt, det finns mĂ„nga myter kring klimakteriet. Det Ă€r som med alla lĂ€kemedel, det finns kontraindikationer som gör att man kanske inte ska ta systemiskt östrogen om man exempelvis har bröstcancer, lungemboli eller andra allvarliga sjukdomar, sĂ€ger hon.
Enligt Wiström kommer projektet Àven att spara pengar för vÄrden i och med att kvinnorna söker vÄrd fÀrre gÄnger. Om projektet faller vÀl ut kan klimakteriemottagningar komma att införas pÄ alla vÄrdcentraler i regionen.
Vad kan en kvinna i förklimakteriet göra sjÀlv?
â Det rĂ„d som har mest evidens till att hjĂ€lpa mot klimakteriet Ă€r motion och trĂ€ning som promenader, puls- och styrketrĂ€ning. NĂ€r det gĂ€ller kosten Ă€r det inte krĂ„ngligare Ă€n att man ska följa kostcirkeln, inte för mycket smĂ„Ă€tande, för mycket socker, energidrycker, kaffe eller alkohol sĂ€ger hon.