The Search är numera åter en grupp. Nyligen anslöt nämligen nygamle gitarristen Viktor Thylwe, trummisen Johann Bernövall och basisten Erik Nyberg till bandet som haft Razmig Tekeyan som musikalisk motor i två decennier.
Fast under inspelningen av nyligen utgivna albumet "Some place far away" var Razmig ensam kapten på skutan. Låtarna på plattan har han skrivit under lång tid, vissa av dem redan kring år 2000.
– Jag såg dem länge som akustiska gitarrlåtar. Men så började jag lyssna på ett soloalbum av Benjamin Orr från The Cars. Jag kom på andra tankar och det blev ett album med ett sound som egentligen är helt ute i dag. Jag är medveten om att många tycker att det här är cheezy, säger Razmig Tekeyan.
Han betraktar det nya albumet som andra och sista delen av den retroinspirerade resa som inleddes 2018 med plattan "A wawe from the sideline". Det betyder en orgie i syntpop av det slag som brittiska band som exempelvis Spandau Ballet levererade i slutet av 80-talet.
Men framöver kommer The Search att låta annorlunda, inte minst beroende på att han nu alltså har tre kollegor i bandet. Mindre synt och mer gitarr, lyder prognosen. Planen är också att börja spela ute.
I planerna ingår dock inte att sticka upp ett finger i luften för att känna av åt vilket håll trenderna blåser. Razmig Tekeyan ser sig själv som en musikalisk outsider, en mycket medveten positionering.
– För mig är det en dygd att vara ute, säger han.