Den 400 sidor tjocka biografin "Bengt Hallberg" med underrubriken "jazzpianist, kompositör, arrangör, pedagog" (Vax Records) rymmer också en förteckning över alla inspelningar Hallberg medverkade på mellan 1948 och 2012.
– Han hade verkligen en fantastisk bredd och behärskade de flesta genrer från jazz till klassiskt, säger Erik Kjellberg, professor emeritus i musikvetenskap.
Han rankar Bengt Hallberg (1932–2013) som en av de största svenska pianisterna och kompositörerna under 1900-talet.
– Samtidigt kan man kanske säga att han är lite bortglömd i dag. De flesta av dagens pianister har säkert lyssnat på honom, men det är svårt att peka ut så värst många som byggt vidare på hans stil. Jan Lundgren är väl den som kommer närmast, säger Erik Kjellberg.
I jazzstaden Uppsala, dit Bengt Hallberg flyttade i 60-årsåldern, finns många som spelat med honom – bland dem trumpetaren Bosse Broberg och saxofonisten Lennart Åberg.
Båda två var originalmedlemmar i den legendariska Radiojazzgruppen som startades 1967. Enligt Lennart Åberg var Bengt Hallberg den självklara efterträdaren till pianisten Jan Johansson som förolyckades 1968.
– Det kändes givet att Bengt skulle fylla tomrummet efter Jan, trots att de egentligen var ganska olika som pianister, säger Lennart Åberg och får medhåll av Erik Kjellberg:
– Jan Johansson var en experimentbenägen avantgardist i takt med 1960-talet. Bengt Hallberg var mer konventionell, det gick oftast att härleda varifrån han fick sina musikaliska idéer.
Genom åren gjorde Åberg och Hallberg mängder av konserter och skivinspelningar tillsammans i olika konstellationer. Och under Bengt Hallbergs två sista decennier i livet kom de att bo i samma stad.
– Jag vet faktiskt inte hur det kom sig att Bengt och hans fru Britt flyttade hit. Men jag tror att Bengt var förtjust i Uppsala och gillade stans storlek.
När Kungl. Musikaliska Akademien vid millennieskiftet instiftade sitt stora jazzpris var Lennart Åberg en av dem som föreslog att Bengt Hallberg skulle bli den första mottagaren, bland annat för att ge priset tyngd och status.
Så blev det. Men det krävdes en del tjat för att få Hallberg att slå sig ned vid flygeln i samband med prisutdelningen.
– Han var motvillig och tyckte att han hade gjort sitt på scenen. Men när han väl sagt ja och det blev dags så släppte han loss. I stället för att spela det förväntade paradnumret "Dinah" överraskade han med att spela en helt annan låt, säger Lennart Åberg.
Övertalning krävdes också för att få honom att göra en mycket speciell UKK-konsert 2011, då även Lennart Åberg själv och basisten Georg Riedel medverkade.
– Det blev succé. Stora salen var utsåld och folk sa att "nu är konserthuset invigt på riktigt", minns Lennart Åberg.
En annan Uppsalabaserad jazzprofil som minns Bengt Hallberg är trombonisten och pianisten Ulf Johansson Werre:
– Jag efterträdde honom i två grupper som leddes av Arne Domnérus och Lars Erstrand i början på 1980-talet. För mig var han en genialisk pianist. Han kunde verkligen vända ut och in på jazzstandards som ingen annan.
Privat var Bengt Hallberg en smula återhållsam och inte en person som tog stor plats i sociala sammanhang, minns Ulf Johansson Werre.
– Bengt hade en lågmäld, underfundig humor vilket faktiskt också märktes i hans pianospel och kompositioner.