32-åriga Stina Hellberg Agback började spela harpa när hon var åtta, då hade hon redan spelat fiol i fem år.
– Jag var egentligen inte särskilt framstående på något av instrumenten. Det var först på högstadiet som det började ta fart när några kompisar introducerade mig i jazzmusiken. Då började jag inse att jag ville satsa på en karriär som jazzharpist.
På gymnasiet blev det Katedralskolan och det naturvetenskapliga programmet, som hon klarade av på två år eftersom hon redan hade läst in matematikkurserna på högstadiet. Men några högre studier i matematik blev det aldrig. I stället började hon på Bollnäs folkhögskolas jazzlinje och sedan var vägen mot en musikkarriär utstakad. Efter året i Bollnäs blev det ett år på Trinity College of Music i London och ytterligare ett år på Berklee Collage of Music i Boston.
– På Trinity var undervisningen mer traditionsbunden, i Berklee handlade det mer om att öva upp sin virtuositet.
Stina Hellberg Agback har även utbildat sig på Kungliga musikhögskolan i Stockholm där hon tog både en kandidat- och magisterexamen.
Det är ett cv som få harpister i världen kan matcha. Ändå anser Stina Hellberg Agback att hon inte är en naturbegåvning. Att hon nått så långt beror på de utbildningar hon gått plus massor av övning och envishet
– Jag har egentligen sett mig som ganska obegåvad, det är först nu som jag börjar känna att jag har de verktyg som krävs. Men jag har tänkt så här: Jag är inte så bra på att spela harpa, då får jag lära mig det och så åkte jag till London. Jag kan inte så mycket om jazz, då får jag lära mig det och så åkte jag till Berklee. Jag är egentligen inte så allmänmusikalisk, då får jag lära mig det och så blev det några år på Musikhögskolan i Stockholm.
Stina Hellberg Agback arbetar i dag halvtid som lärare i harpa på Uppsala kulturskola där hon undervisar barn och ungdomar. Mer än så går det inte att jobba med tanke på alla järn hon har i elden.
– Jag har en helt fantastisk vår framför mig, säger hon och berättar bland annat om två konsertkvällar med Västerås sinfonietta och Ane Brun, en solokonsert där hon ska framföra verk av Debussy, och en spelning på Dramaten med El Perro del Mar.
En annan höjdpunkt blir en konsert i London på legendariska 606 Jazzclub. Tillsammans med gitarristen Jonas Isaksson ska hon spela där åtminstone en kväll i slutet av april.
Som om inte det vore nog mixar och producerar Stina Hellberg Agback just nu musik som hon, Jonas Isaksson, Pär-Ola Landin och Daniel Olsson spelade in i fjol och som ska ges ut på skiva till hösten. På det albumet tolkar kvartetten musik av bland andra Wayne Shorter, John och Alice Coltrane och Bill Evans. Konstellationen Stina Hellberg Agback/Jonas Isaksson Quartet spelar för övrigt på Glashuset i Stockholm 19 april.
Även om Stina Hellberg Agback känner sig mest hemma i jazzen så jobbar hon också med andra genrer, som klassiskt och pop. Härom året var hon en av musikerna på Lalehs stora konserthusturné "Kristaller" med en spelning i ett fullsatt Globen som pricken över i.
– Det var superkul. Bara att ha någon som bar runt och tog hand om harpan hela tiden, säger Stina och skrattar.
Stoltaste ögonblicket var annars när hon läste recensionerna efter just Globen-konserten. Hennes improviserade intro till Lalehs hit "Some die young" fick ett mycket varmt mottagande.
Andra artister som hon samarbetet med är Håkan Hellström, Frida Hyvönen och Pernilla Andersson.