Agnes Wold, professor i klinisk bakteriologi, säger till Dagens Nyheter att det finns tre uppenbara problem med körsång: den forcerade utandningen, att man står tätt intill varandra och att man sjunger tillsammans ganska länge under repetitioner.
I vissa länder har förbud mot körsång införts efter plötslig coronaspridning i anslutning till körarrangemang. Även i Sverige kopplas ett fall till körsång. På Vrångö i Göteborgs södra skärgård kopplas ett virusutbrott till en musikalisk gudstjänst där sju av tio testade körsångare visade sig bära på smittan.
I den svenska strategin finns inget körförbud. Men till DN säger statsepidemiolog Anders Tegnell att alla bör vara uppmärksamma vid sång i stora grupper. Det rådet tycks körstaden Uppsalas sångsällskap ha tagit fasta på.
– Vi hade ett långt uppehåll från slutet av mars och fram tills alldeles nyligen. Då träffades vi utomhus vid ett tillfälle och vid ett annat repeterade vi i grupper om åtta och placerade oss glest i salen, berättar Ingela Linde, dirigent och konstnärlig ledare för damkören Cikada med cirka 25 medlemmar.
I övrigt har Ingela Linde spelat in stämmor och skickat filer till körsångarna.
– De har fått öva på egen hand, men det blir förstås inte på samma sätt som när hela kören samlas, säger Ingela Linde och påpekar att det finns ytterligare ett gott skäl till att undvika att samla hela kören.
– Alla sångare kommer från olika miljöer och sammanhang. Att då träffas på rep en gång i veckan vore dumt.
Stefan Parkman, professor i kördirigering och dirigent, har samma uppfattning som Ingela Linde.
– Det är klart att det är direkt olämpligt att sjunga i kör under en pågående pandemi. Det är förfärligt tråkigt och väcker en massa tankar. Hur ska det bli framöver egentligen? Man kan ju inte uppmana körsångarna att öva på egen hand hur länge som helst, i synnerhet om de inte ens ha ett mål för varför de ska göra det, säger Stefan Parkman.
Han är orolig för att körerna kommer att tvingas ta mycket stryk och att det kan dröja innan de kommer upp i nivå igen.
– Att bygga upp en tradition och klangkultur i en kör tar lång tid och förutsätter att alla medlemmar regelbundet träffas och repeterar, men att rasera sådana saker går snabbt.
Han frågar sig också hur körerna och deras publik ska kunna mötas igen. När och under vilka former kommer det vara möjligt att arrangera konserter igen?
Stefan Parkman leder sedan länge bland annat Uppsala Akademiska Kammarkör. Där ligger allt på is med något enstaka undantag. För några veckor sedan träffades en del av körsångarna i Gottsundakyrkan och gjorde en inspelning av några få låtar som ska presenteras digitalt.
Frustrationen går inte att ta miste på hos Stefan Parkman, som ägnat nära nog hela sitt liv åt körmusik. Det ovissa läget gör att inte ens den klassiska nyårskonserten i Universitetsaulan med säkerhet kan sägas bli av.
– Vi vet vad vi vill göra, musiker och solister är redan engagerade, men vi vet inte om vi får eller om det tillåts komma någon publik. Men självklart utgår vi ifrån att det som vanligt blir en festlig start på året.
Planen var också att han skulle avsluta sitt mångåriga engagemang som chefdirigent för WDR Rundfunkchor i Köln med en stor finalkonsert härom veckan. Den blev förstås inställd. I stället blir det ett inhopp som gästdirigent framöver. Frågan är bara när.