År 2002, 11 december:
Håkan Hellström
Håkan hade gjort sina första Uppsalaspelningar redan tidigare, på Grand år 2000 och Fyrishov 2001. Nu gjorde han Uppsalacomeback i ett svettigt klubbformat och det var verkligen en sambafebrig Håkan som för första gången stormade in på Katalin. Sjömanskostymen var utbytt mot hatt, linne och hängselbyxor. UNT:s Johanna Åberg fascinerades av "hur han hade publiken så totalt i sin hand" och konstaterade att "glädjeruset ville liksom inte lägga sig alls".
År 2003, 25 juni:
Robyn
Robyn – på tröskeln till sitt stora internationella genombrott – inledde turnén 2003 med en enda klubbspelning och på Katalin fick sommarvärmen fansen att klibba ihop. "Robyn skulle kunna fläta blomsterkransar av sina samlade hits och kröna vilken spelning som helst till en somrig, dansant helkväll", skrev UNT:s Jonas Kihlander. Robyn presenterade sin hit "You've got that something" med orden "Det här är den allra första låt jag gjort, och det var här i Uppsala". Hon körde även ännu osläppta låtar, som "Who's that girl".
År 2005, 12 oktober:
De La Soul
New York-bandet De La Soul är för alltid förknippat med sitt banbrytande album "3 feet high and rising"från 1989, men hade kring millennieskiftet fått något av en revival och rullade in i stan med en härlig partystämning. Kvällen utvecklas till en "en lång sympatisk fest med all hiphophistoria som väller ur deras munnar och Maseos dj-bord" enligt recensent Jonas Kihlander som konstaterade att "publikdompteriet är smått fulländat" och att "de höjda armarna kvastar mot scenen så att en välbehövlig bris fläktar den under kvällen allt mer svettiga trion".
År 2006, 29 november:
Veronica Maggio
Första riktiga Uppsalaspelningen för Veronica Maggio (som förstås uppträtt som barn på mindre scener i Uppsala). 2006 blev hennes genombrottsår. Det började i mars med släppet av debutsingeln "Dumpa mig" och på hösten kom albumet "Vatten och bröd". UNT:s konsertrecensent Andreas Jakobsson såg en ljus framtid för artisten: "Att Veronica Maggio är en artist att räkna med, både nu och i framtiden, råder det ingen tvekan om". Kvällens höjdpunkt blev enligt UNT extranumret med en oväntad cover av Offsprings skramliga "Self esteem", som i Maggios tappning blir "mycket mer osäkrad och punkig än originalet".
År 2007, 27 november:
Black Uhuru & The Abyssinians
Det blev en sällsynt stjärnstark kväll i reggaens tecken när två av genrens mest ikoniska band kom till Katalin samtidigt. The Abyssinians fick Katalin att koka direkt. "De tre ålderstigna och skönsjungande herrarna i The Abyssinians får direkt stilpoäng för kläderna, som känns hämtade direkt från 70-talet, men med en modern touch" recenserade Andreas Jakobsson och gav "pluspoäng även för bandet, som får det att baktaktssvänga på bästa möjliga sätt". Under Black Uhurus spelning "rullar basgången som åskmuller genom lokalen" och mot slutet kunde klassikern "Guess who's coming to dinner" lyfta hela konserten.
År 2009, 20 november:
Laleh
Under hösten gjorde Laleh en turné utan uppbackande musiker. På Katalin fick hon ett stormande bifall och åhörarna sjöng med i var och varannan låt. Musiken blev än mer sprudlande med bara gitarrackompanjemang och genombrottslåten "Live tomorrow" kändes helt ny när inget annat än ett ensamt piano ackompanjerade sången. UNT:s Stefan Warnqvist såg "en färgrik solokonsert med själ, humor och spontan allsång" och hyllade även dekoren med "en silhuett av en somrig skogsglänta över vilken ljusspelet skiftade mellan varmt orangeröd, dovt ljuslila och koboltblått".
År 2010, 10 november:
The Game
Rapparen The Game, från Compton i LA, upplevdes av många som en nästan osannolikt stor bokning till Katalin i Uppsala. Han var ju en mångmiljonsäljande artist, producerad av hiphopens demonproducent Dr Dre. Konserten i Uppsala blev dock minst sagt kaotisk. "Inledningen är precis så tung som varje älskare av hardcorehiphop kunde önska sig", skrev UNT:s Andreas Jakobsson. Sedan svepte The Game en halv flaska vin och konserten tappade allt fokus för att precis på slutet återfå något av det hårda och råa innan The Game lämnade lokalen efter prick 35 minuter.
År 2011, 21 mars:
Angelique Kidjo
Den beninsk-franska världsstjärnan mixade influenserna till oigenkännlighet, med ett sväng som förde tankarna till både amerikansk landsbygd och afrikanska riter. "Konserten växlade mellan euforisk highlife, urflippad funk och lugna traditionella ballader", skrev Andreas Jakobsson som hyllade Angélique Kidjos röst och tyckte att det sämsta med konserten var den trögstartade publiken, som kom igång på allvar först mot slutet.
År 2012, 21 januari:
Martha Reeves And The Vandellas
På 1960-talet tillhörde deras musik den allra starkaste soulen från Motown. UNT:s Ulf Gustavsson hyllade den eviga energin hos Martha Reeves And The Vandellas, med "en älskvärd soulveteran, och ett stycke levande musikhistoria som väcker respekt". Bandet bakom "Dancing in the street" – som spelats in av ”alla”, från Marvin Gaye till Mick Jagger och David Bowie – hade visserligen bytt ut medlemmarna många gånger om, men Martha Reeves var kvar och hade karisman i behåll.
År 2012, 9 oktober:
W.A.S.P.
UNT:s Björn Lövenlid mötte sin barndoms farligaste frontman. Blackie Lawless förstås, sångare i bandet som Siewert Öholm kritiserat så hårt i ett svavelosande och i dag historiskt avsnitt av "Svar direkt" – tillägnat W.A.S.P. ("We Are Satans People", enligt Siewert). Uppsalakonserten bjöd varken på halvnakna kvinnor vid tortyrinstrument, blodblad eller köttkastning på publiken, i stället lät Blackie Lawless musiken tala och förvandla den svettiga, fullsmockade konsertlokalen till allsångshak. I efterhand kan vidare avslöjas att Siewert Öholm hade tackat ja till att följa med gratistidningen Uppsalatidningen på konserten för ett reportage, men fick kalla fötter och drog sig ur i sista sekunden.