Thomas Stenström har upptrÀtt pÄ SVT:s "AllsÄng pÄ Skansen" mÄnga gÄnger förut, och nÀr han Äterigen fick frÄgan tvekade han inte.
ââDet Ă€r verkligen en av fĂ„ grejer som Ă€r kvar som varenda jĂ€vel vet vad det Ă€r. Det kĂ€nns som en institution. Man stĂ€ller sig givakt nĂ€r de ringer och sedan gĂ„r man dit och gör sitt jobb.
TT: Hur skiljer det sig frÄn en vanlig konsert?
ââDet Ă€r kul pĂ„ ett annat sĂ€tt. Under en konsert spelar jag tvĂ„ timmar, och sedan brukar jag bryta benet pĂ„ slutet. Det kommer jag inte att göra nu, sĂ€ger han, och syftar till nĂ€r han under hösten hoppade ner frĂ„n Gröna Lund-scenen och skadade benet.
"Personligaste skivan"
Thomas Stenströms gospeldoftande "Andas in, andas ut" har blivit en av sommarens stora hitlÄtar, men den handlar varken om glass eller sol, utan om att hantera en panikÄngestattack. Det Àr den första singeln inför hans nya platta "Superlativ 97".
ââDet Ă€r sjukt nog den mest personliga skivan jag har gjort hittills, konstaterar Thomas Stenström.
Till sin hjÀlp har han haft den mÄngÄrige samarbetspartnern Johannes Runemark.
ââJag kan inte ljuga för mig sjĂ€lv nĂ€r jag jobbar med en person som kĂ€nner mig sĂ„ vĂ€l, sĂ„ det har blivit vĂ€ldigt Ă€rligt. Det Ă€r stora, starka kĂ€nslor pĂ„ hela skivan, sĂ€ger Thomas Stenström.
"Behöver tempo och adrenalin"
35-Ă„ringen frĂ„n Uddevalla fick sitt stora genombrott med "SlĂ„ mig hĂ„rt i ansiktet" 2014, och har sedan dess turnerat flitigt och slĂ€ppt flera album. Det finns en anledning till det. Stenström menar att hans "adrenalinorgan" har sabbats under alla Ă„r i strĂ„lkastarljuset â nu Ă€r musikskapandet det enda han tycker kĂ€nns meningsfullt.
ââOm man har stĂ„tt pĂ„ ett utsĂ„lt Globen med sina bĂ€sta kompisar som man har spelat musik med i flera Ă„r, medan 10 000 personer skriker â dĂ„ Ă€r det inte sĂ„ fett att hoppa fallskĂ€rm. Jag behöver det tempot och adrenalinet hela tiden.
Han fortsÀtter:
ââFolk undrar varför jag spelar sĂ„ mycket och slĂ€pper sĂ„ mycket musik â det Ă€r dĂ€rför. Jag kĂ€nner inte nĂ„gra starka kĂ€nslor, förutom nĂ€r jag gör musik. Eller kanske om det skulle gĂ„ bra för damerna i VM och Caroline Seger sĂ€tter den dĂ€r straffen, dĂ„ skulle jag dö. Annars Ă€r det bara nĂ€r jag fĂ„r gĂ„ upp pĂ„ scenen eller skriver en fet lĂ„t som pulsen gĂ„r upp dĂ€r jag vill att den ska vara, sĂ€ger han.