Jag brukar ibland påpeka bristen på förnyelse och mod i svensk jazz. Mycket rullar på i gamla hjulspår. Men när nestorn Bernt Rosengren spelar klassiska Ballader faller allt motstånd. Det här är bara så bra. Rosengrens underbaraton i tenorsaxen smeker fram låtar som ”Time waits”, ”God bless the child” och ”The things we did last summer” så att flimmerhåren i öronen krullar sig av lycka. Lägg till ett följsamt komp av pianisten Stefan Gustafson, basisten Hans Backenroth och trummisen Bengt Stark. Sedan önskar man sig bara en inrökt lagom stor lokal att lyssna på den.
Bästa låt: ”’Tis autumn”