Drama
Titel: Det slutar med oss
Visas på: Filmstaden, Nordisk Film bio
I rollerna: Blake Lively, Justin Baldoni, Jenny Slate
Regi: Rose Glass
Speltid: 130 min
Betyg: 3
Tack vare sin viralitet på TikTok har Colleen Hoovers bok varit bland de mest sålda i hela världen de senaste tre åren. Men som alltid är fallhöjden hög när en berättelse ska tas från boksidan till salongerna. När den första trailern för filmen kom stormade fansen – de tyckte att regissören Justin Baldoni tagit sig för mycket kreativa friheter.
Precis som i boken följer vi en florist, som i sann romcom-anda fått namnet Lily Blossom Bloom. Än så länge håller vi oss till mallen av det klassiska romantiska dramat – men här finns också en mörkare twist. Lily har haft en tuff uppväxt med en våldsam pappa, så för att börja om flyttar hon till Boston. Där faller hon fort för den charmige hjärnkirurgen Ryle Kincaid, spelad av regissören Baldoni. Men snart inser Lily att deras kärlekshistoria påminner allt för mycket om sina föräldrars. Det är ett finkänsligt porträtt av våld i hemmet som med sitt breda tilltal når ut till en stor publik.
Skillnaden mot boken är att istället för att följa en vilsen 23-åring, ville Baldoni göra berättelsen mer mogen genom att kasta en 36-årig Blake Lively i huvudrollen som Bloom. Det var ett beslut som även Hoover själv skrev under på och mycket riktigt är det en korrigering som genomförts sömlöst. Vi slipper därmed också se en uppenbart för gammal skådespelare axla rollen som tonåring i tillbakablickar. Istället har man plockat in yngre personer för att hoppa mellan de två tidslinjerna.
Ytterligare en välkommen ändring som förargat fansen är ifyllnaden av Hoovers annars rätt så slätstrukna karaktärer. Utan närmare beskrivning fungerar de utmärkt som en projektionsyta för läsarnas egna liv, men skulle lämnat ett alltför stort tomrum i övergången till filmduken. Lively kläs i excentriska outfits och får Lily att blomma ut med sin insats.
"Det slutar med oss" är ett tydligt bevis på att den romantiska filmen är inne i en folkbildande era. Det räcker inte längre med ett lättsinnigt “lyckliga i alla sina dagar”, utan publiken suktar efter mer substans. Även fast det är en så tydligt Hollywoodinfluerad genrefilm gör Hoovers berättelse ett helt klart godkänt jobb av att illustrera ett tungt ämne utan att det för den sakens skull blir traumaporr.