Det har gjorts många filmer om lyckade och smarta kupper. Ta bara alla varianter på "Oceans" som gjorts. Man kan säga att "Uppsalakidnappningen" är något av det motsatta, en skildring av ett klantigt och onödigt brott som om det inte vore så allvarligt hade kunnat skrattas bort.
En läkarstudent, Josef, planerar att kidnappa en juridikstuderande för att utpressa hans rika familj på pengar i ett desperat försök att lösa sina ekonomiska problem. Till sin hjälp har han sin flickvän Shirin och en godtrogen skolkamrat från gymnasietiden. Josef är övertygad om att han åstadkommit den perfekta planen men genomförandet är rent farsartad.
LÄS MER: Regissören: "Jag blev intresserad av de här människorna"
Det är en rak berättelse, från A till Ö. Anders Skog berättar det hela utan krusiduller, från det att Josef får idén, övertalar sina medhjälpare och genomför det hela. Samt utan vidare åker fast.
Under hela tiden kontrasteras Josefs inre monolog mot den faktiska verkligheten. Han är fylld av grandiosa fantasier om sin egen storhet och överlägsna hjärna. Han citerar källor som Freud, Sun Zi, Leif G W Person, Jean-Luc Godard och händelser som Norrmalmstorgsdramat för att få stöd för sina idéer. Det är en tydlig studie av en narcissistisk personlighetsstörning och Poyan Karimi gestaltar den bra.
Utifrån sett framstår det hela från start som ett totalt haveri. Redan vid kidnappningen blir de sedda av en granne. De kör av vägen i ett vintrigt Norrland där de köpt ett hus - som det visar sig utan värme och vatten - för att förvara sitt offer.
Även Shirin Darvish gör ett bra jobb som namnen Shirin, en ung kvinna som mest verkar med på det hela av förälskelse och naiv idealism - hon blir av Josef ilurad att offret är en ond människa som förtjänar det han får.
Filmen är habilt genomförd men lossnar aldrig ordentligt. Visst är det en slags svart komedi, men just mer än till medlidsamma småleenden blir det inte tyvärr. Men en intressant genomlysning av ett uppmärksammat fall på hemmaplan är det ändå, trots att Uppsala inte mer än skymtar.
Josef och flickvännen Shirin dömdes båda till tio års fängelse, Peter till sex år. För att ytterligare skärpa straffet borde de dömas att se denna film om och om igen. Att så få sin dumhet så tydliggjord borde hindra alla tankar till återfall.