Dani M dominerade på UKK

När flera av svensk hiphops hetaste namn besökte Konserthuset på lördagskvällen var det Dani M från Uppsala som dominerade. Men den fullspäckade hiphopkvällen bjöd på såväl toppar som dalar.

Möte med rapparen Dani M i Stenhagen

Möte med rapparen Dani M i Stenhagen

Foto: Kattis Strömgren

Recension2014-09-13 23:21
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Allt som har en bra början har inte ett bra slut.
När jag klev in genom dörrarna till Stora salen på Konserthuset gjorde jag det med viss skepsis. Kanske hade det att göra med att den stundande hiphopkonserten skulle genomföras inför en tillbakalutad och bekväm publik, sittandes i mjuka konserthusstolar. Känslan var att det riskerade att bli lite avslaget.
Ibland är det skönt att bli motbevisad.


När förra årets stora stjärnskott från Uppsala, Dani M, intog den stora scenen drygt en halvtimme efter utsatt tid var det inte många i den åldersspridda publiken som kunde sitta still, eller ens kvar, i sina stolar.

Baserat på kvällens framträdande kan man tro att Dani M aldrig har gjort annat än att uppträda och stå på scener. Han rappade, sjöng, dansade, hoppade, sprang och tog selfies med skrikande småtjejer. Han var överallt och ingenstans, på ett mycket imponerande sätt.

Det var lite som som att se en flickfavorit från tv-programmet Idol uppträda – fast i ett hiphopsammanhang. När han ställde den obligatoriska artistfrågan: ”Finns det några tjejer här i kväll?” besvarade det med ett skrik som näst intill resulterade i spräckta trumhinnor och tinnitus.

Stenhagens Dani M fick dessutom god draghjälp av den mångfacetterade rapparen Moncho (jag försöker undvika epitetet ”Dani M:s bror”) från Löstfolk. Att kompletteras av en duktig sångare och rappare som har en likartad stämma och ton måste vara väldigt tacksamt.

Tyvärr var det här någonstans som det roliga började närma sig sitt slut. När Stor, Linda Pira och DJ Salla från The Salazar stämplade in inleddes ett antal minuter av tekniska problem. Sladdar kopplades om och mickar testades, samtidigt som Stor och Linda Pira tappert försökte hålla igång publiken med ett krystat mellansnack.

När musiken väl kom igång var ljudet dessvärre långt ifrån bra. The Salazar Brothers annars så tunga beats lät plötsligt diskanta och vassa. Mickarna lät paradoxalt nog låga och skrikiga på samma gång.

I jämförelse med Dani M:s uppträdande kändes det hela som en enda lång soundcheck.

Linda Pira och Stor gjorde det trots allt bra utifrån förutsättningarna, och det yngre klientelet i publiken såg ut att stortrivas. Men med tanke på kvällens väldigt starka inledning lämnades publiken med en onödigt bitter eftersmak.