En ojämn filmatisering

Humorn är den mest framträdande egenskapen i berättelsen om nörden Dave (Aaron Johnson) som helst av allt vill bli superhjälte. I brist på superkrafter får han ta sin goda vilja och namnet Kick-Ass. Med införskaffad våtdräkt, mask och försedd med två karatepinnar ger han sig ut för att banka bovar. Han fångas på nätet när han taffligt slåss mot några skurkar och blir hjälteförklarad. Nu ska han bara följa upp framgången...
Det går dock inget vidare, tills han träffar den elvaårige Hit Girl (bra spelad av Chloë Moritz) och hennes pappa Big Daddy (Nicolas Cage). De är veritabla dödsmaskiner och förstås oumbärliga allierade när nu kick-Ass retat upp den lokale maffiabossen.
Filmen har en hel del roliga scener och driver en del med superhjältefilmerna. Nördarnas revansch är alltid tacksam på film och den delen tas fullt ut. Här bjuder filmen på många skratt och överraskningar.
Eftersom jag tillhör dem som inte är så förtjust att skratta när folk dör, även om det är skurkar, har filmen några avigsidor. Det är svårt att låta bli att tänka på hur skadad Hit Girl måste vara efter den mördarträning och överförda hämndlystnad som hennes pappa gett henne. Och vartefter dödsfallen hopar sig kan ett så ungt psyke knappast bära det. Jag, vet, det är inte tänkt att föreställa "på riktigt", men ändå. Det är synd på en bra idé som punkteras lite på detta.