På 1:a maj slog Uppsalas nya kulturhus Köttinspektionen upp sina portar. Och vad kunde väl en sådan dag vara mer passande än att stiga in i ett rum och se sig omringad av ett par hundra politiskt aktiva lilliputaner som viftar med plakat täckta av slagord i kyrilliska bokstäver. Här och där finns också några latinska fraser, och bredvid regnbågsflaggan vajar förstås en banderoll som kräver rättvisa för Pussy Riot.
Installationen ”White circle” av konstnärerna Lusine Djanyan, som är medlem i Pussy Riot och bland annat deltog i gruppens protest under OS i Sotji, och Aleksei Knedlyakovsky, med ett förflutet i konstkollektivet Vojna som föregick Pyssy Riot, är det självklara navet i utställningen ”Action in Art!”, som är curaterad av Uppsalas mesta konstnärsgrupp Haka. De små pappfigurerna som omger den betraktare som stiger in i en liten rink där sargen utgörs av husfasader bär flera betydelser. Vid en första anblick handlar det om tydliga värdefrågor som snabbt identifieras genom de nämnda plakaten. Men verket är också ett tvärsnitt av rysk politik, och bland de demonstrerande finns diametralt olika – också högerextrema - åsikter representerade. Installationen har en dokumentär nivå och bygger på de många demonstrationer som ordnades i samband med det omstridda presidentvalet 2012.
Är det något som förenar de åsiktsuttryckande figurerna så är det en skarp Putin-kritik, och verket har inte kunnat visas i sin helhet i konstnärernas hemland. När man står som en Gulliver bland de pyttiga figurerna är det svårt att ta in att de minimala plakaten har fått ryska museichefer att upprört sätta vernissagevodkan i halsen och börja censurera. Om arga klippdockor verkligen är ett hot mot presidenten sitter yttrandefriheten inte bara löst, utan håller på att nedmonteras.
Haka har upprepade gånger visat att de kan sätta ihop en bra helhet, och det gör de också här. Parallellt med ”White circle” visas en rad affischer av Victoria Lomasko, som har gjort sig känd som tecknare från politiska rättegångar. Här står förstås Lomaskos tysta, bistra tuschlinjer från rättegången mot Pussy Riot i fokus.
Men en utställning som öppnar på 1:a maj i ett Sverige där nazister och motdemonstranter drabbar samman i urkristna Jönköping ska naturligtvis inte bara nöja sig med att konstatera ryska problem vi redan är medvetna om och förhåller oss distanserade till, utan bör också rikta den kritiska blicken inåt. Och visst finns det aktioner i konst på närmare håll. Liv Strömquists serier hör till landets vassaste, och roligaste, satir. På ”Action in Art” förhandspubliceras i affischform en serie som handlar om intimkirurgi och det kvinnliga könsorganet, som bekant dras med både benämning- och gestaltningsproblem i det offentliga samtalet.
Dessutom visas den finska videokonstnären Minna Suoniemis på en gång övertydliga och suggestiva video ”Miss Kong”, där en kvinna som inte motsvarar de underviktiga idealen hoppar hopprep iklädd en bikini med den amerikanska flaggans mönster. Kroppsideal och könad representation i en rolig blinkning till filmhistoriens kanske mest klassiska monstrum. Den hoppande kroppens dallrande är dramatiskt ljudsatt med wobblande åskplåtar, vilket passar extra bra i ett rum där verksamheten kretsat kring djurkadaver.
Sammantaget blir det många nyanser av konst med en samhällsmedveten agenda, och en mycket lovande start för verksamheten i köttinspektionens gamla lokaler på Strandbodgatan i den södra utkanten av centrum. Lokalen präglas av en industrikaraktär och har inte anpassats för varken konst eller den teater och dans som Hakas partners Teater C och Autopilot avser fylla den med. Men den fungerar, och de korrugerade plåtväggarna bidrar med något av den ruffighet som ofta saknas i Uppsalas konstliv.