Exklusivt framtrÀdande i VÀsterlövsta

Även utan pandemiregler hade det varit en upplevelse. Nu blev framtrĂ€dandet av Anna Larsson och Francisca Skoogh i Heby snarare förstĂ€rkt av dessa.

Anna Larsson Àr en vÀrldsartist som landade i Heby, med god hjÀlp av Anders Walls Stiftelse.

Anna Larsson Àr en vÀrldsartist som landade i Heby, med god hjÀlp av Anders Walls Stiftelse.

Foto: Anna Thorbjörnsson

Recension2020-10-11 10:39
Det hĂ€r Ă€r en recension. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Anna Larsson & Francisca Skoogh

VÀsterlövsta kyrka, Heby

Lördag 10 oktober

Det Ă€r fortfarande en ny upplevelse att se levande artister pĂ„ scenen. Trots att konserten med Anna Larsson och Francisca Skoogh var den femte pĂ„ tre dagar var det en högtidlig kĂ€nsla att vara pĂ„ ett riktigt, levande möte med artister igen. 

Det förstÀrktes ocksÄ av inramningen i VÀsterlövsta kyrka i Heby. Det Àr ett mycket vackert och gammalt tempel som denna lördagseftermiddag fick tjÀna som kultplats för musiken. Akustiken var som gjord för detta dessutom.

Det mĂ€rktes Ă€ven pĂ„ artisterna. HovsĂ„ngerskan Anna Larsson framhöll flera gĂ„nger kĂ€nslosamt hur roligt det var att Ă„terigen möta en publik, som denna gĂ„ng förutom undertecknad bestod av just 49 ytterligare musikĂ€lskare. 

I detta rum för dagen omvandlat till konsertsal kÀndes inte restriktionerna sÄ tydligt. Visst hade det gÄtt in betydligt mer Àn dubbelt sÄ mÄnga, men den intima nÀrvaron kÀndes ÀndÄ ganska naturlig med detta antal. Och betydligt mer exklusivt, Àven om jag förstÄs önskat att fler hade kunnat ta del av konserten.

Det var den absolut vĂ€rd. Anna Larsson tillhör den svenska eliten sedan mĂ„nga Ă„r och inte bara hennes vackra alt utan Ă€ven hennes gestaltning Ă€r fortfarande pĂ„ topp. Jag imponerades gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng stort av hennes inlevelse i de olika sĂ„ngrollerna. 

Man sÄg dem verkligen framför sig dÀr hon sjöng i en vacker guldgul klÀnning av kinesiskt snitt. Skickliga pianisten Francisca Skoogh kontrasterade klÀdd i helt svart, vilket nÀstan blev som en sömlös övergÄng till flygelns svÀrta.

Repertoaren denna gĂ„ng var feminint inriktad med först tre sĂ„nger av Alma Mahler följda Ă„tta av Robert Schumanns kvinnoskildringar ur ”Frauen-Liebe und Leben”. DĂ€r fullkomligen excellerade Anna Larsson i utförandet sĂ„ att bĂ„de hon och publiken greps stort av detta. Mer Schumann bjöd Francisca Skoogh pĂ„ i solostycket ”Arabesque” dĂ€r hon pĂ„ egen hand fick visa vilken skicklig pianist hon Ă€r.

Richard Strauss musik Ă€r mer komplex i sig, men det var förstĂ„s inget hinder för denna ytterst kompetenta duo. Anna Larsson tog ytterligare ett djupare tag i gestaltningen och Francisca Skoogh spelade som en hel orkester pĂ„ flygeln. 

Inte sĂ„ konstigt att duon trots stĂ„ende ovationer mĂ„ste tacka nej till det planerade extranumret ”dĂ„ ingen röst fanns kvar”. Den avstannade konsertverksamheten i landet hade ocksĂ„ gjort att rösten förstĂ„s var mindre trĂ€nad.