Förströelse i den sociala karantÀnen

Björn G Stenberg hittar ett gÀng böcker att förströ sig med i den sociala distansen och karantÀnen. Inte minst av nordiska författare.

Norske JÞrn Lier Horst har slagit sig ihop med Thomas Enger för en ny serie. Men kanske Àr han ÀndÄ bÀst pÄ egen hand, skriver Björn G Stenberg.

Norske JÞrn Lier Horst har slagit sig ihop med Thomas Enger för en ny serie. Men kanske Àr han ÀndÄ bÀst pÄ egen hand, skriver Björn G Stenberg.

Foto: Heiko Junge

Recension2020-04-25 07:02
Det hĂ€r Ă€r en recension. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Med en mördare som covid-19 lös i vÀrlden, kan det kÀnnas futtigt att skriva om enskilda i sammanhanget beskedliga brottslingar. Men de kan fÄ den sociala distanseringen att glömmas för en stund. Och det finns en hel del av spÀnnande lÀsning att glÀdjas Ät.

Det Àr imponerande hur Jan Arnald, alias Arne Dahl, kan vara inne pÄ sin tredje serie med samma eller rÀttare sagt, Àn mer, förfinade och höga nivÄ. Elva böcker om A-gruppen, fyra om Opcon-gruppen och nu fjÀrde delen om hÄrt prövade och avhoppade poliserna Sam Berger och Molly Blom. FrÀmst kÀnnetecknas Dahls berÀttande av det fantastiska sprÄket, det finns ingen svensk författare i genren som slÄr honom i detta, en fröjd att lÀsa. Sedan Àr han en mÀstare pÄ initierade intriger dessutom. Han hinner fÄ med mycket av samhÀllsfrÄgor pre-corona ocksÄ utan att det kÀnns tvunget. Slutet antyder ytterligare en bok, hÀrligt nog, och tydligen ska serien bli tv i engelsk tappning.

I romandebuterande Maria Grunds ”Dödssynden” namnges inte ön den utspelas pĂ„ men indicierna pekar mot ett slags Gotland. En fjortonĂ„rig flicka hittas död i ett kalkbrott och kommissarie Sanna Berling hittar saker som lĂ€nkar det som sjĂ€lvmord avskrivna dödsfallet till andra dödsfall. Till slut har hon sju barn som Ă€r inblandade i den skickligt hopkomna och otĂ€cka historien som griper tag ordentligt. Imponerande debut, men sĂ„ har Maria Grund ocksĂ„ en gedigen bakgrund och utbildning i manusskrivande.

Med de tre delarna ”Slutet pĂ„ sommaren”, ”HöstdĂ„d” och ”Vintereld” har Anders de la Motte skrivit in sig i eliten. TyvĂ€rr blir jag lite besviken pĂ„ hans avslutande Ă„rstidskvartett ”VĂ„roffer”. UpplĂ€gget med ett ritualmord med barn inblandade som ligger en bra bit tillbaka, i slottsmiljö och med en kalleblomkvistande lĂ€kare som brottslösare kĂ€nns alltför lĂ€ckbergsk. Kanske leker författaren med schablonerna men det blir inte tillrĂ€ckligt av vare sig pastisch eller spĂ€nning i berĂ€ttelsen. Synd, jag gillade verkligen de föregĂ„ende.

KlichĂ©erna Ă€r mĂ„nga ocksĂ„ nĂ€r Carin Hjulström debuterar med en ”cozy crime” (ungefĂ€r mysdeckare) med namnet ”Bara ett litet mord”. HĂ€r kan man lĂ€ttare förstĂ„ anvĂ€ndandet av klassiska byggstenar, hĂ€r nĂ€rmast pĂ„ nivĂ„ av 30-talsfilm. Det blir ocksĂ„ ganska underhĂ„llande nĂ€r en Dramatenaktris pĂ„ dekis, hennes brorson och en driftig lokalpolis ska lösa mord, Ă€ven hĂ€r i delvis slottsmiljö. Kristina Appelqvist och Marianne Cedervall fĂ„r se upp, hĂ€r fĂ„r de konkurrens.

Tina Frennstedt fick utmĂ€rkelsen Ӂrets deckardebut 2019” för ”Cold Case: Försvunnen”: Hon har valt en lite annorlunda vĂ€g till inspiration dĂ„ hon tar verkliga fall som grund. SĂ„ Ă€ven i uppföljaren ”Cold Case: VĂ€g 9”. Ett mord för femton Ă„r sedan blir Ă„terigen aktuellt för Tess Hjalmarsson och hennes oborstade kollega Marie Erling dĂ„ ledtrĂ„dar i ett nytt fall leder bakĂ„t. VĂ€lskrivet bĂ„de i polisarbetet och personteckningen och inte minst miljöerna pĂ„ Österlen och i Malmö.

Norge har sin ”pĂ„skekrimtradition” och jag kan tĂ€nka mig att mĂ„nga lĂ€ste Geir Tangens ”Död mans tango”. Hans tidigare ”Maestro” och ”Ett krossat hjĂ€rta” hade berett vĂ€gen. Han kan sin genre och ha skriver sjĂ€lv att det inte Ă€r för att hĂ„na utan att hylla som han anvĂ€nder sig av sĂ„ mycket av typiska ingredienser. Men han behĂ€rskar verktygen vĂ€l till en mycket underhĂ„llande berĂ€ttelse dĂ€r Ă„terigen journalisten Viljar och hĂ„rt prövade polisen Lotte samarbetar under galgen i den lilla staden Haugesund.

Norske JĂžrn Lier Horst har skrivit flera utmĂ€rkta böcker tidigare. Nu har han slagit sig ihop med likaledes vĂ€lrenommerade Thomas Enger för att skriva en ny serie, med första ”Nollpunkt” just utkommen. I centrum stĂ„r polisen Alexander Blixt och kĂ€ndisbloggaren Emma Ramm. En lite ovanlig konstellation som bjuder en nyhetens behag en stund. Men som helhet verkar det som att de bĂ„da författarna Ă€r bĂ€ttre pĂ„ egen hand. Är det sentensen ”ju flera kockar
” som gĂ€ller hĂ€r? Framtiden fĂ„r utvisa.

IslĂ€ndske Ragnar JĂłnasson fortsĂ€tter med det ödesmĂ€ttade frĂ„n debuten ”Mörkret” över â€Ă¶n” till nya ”Dimma”. Det Ă€r en mycket tragisk historia som berĂ€ttas, frĂ„n offer till utredande Hulda HermannsdĂłttir. Lika viktigt som de inblandade mĂ€nniskorna Ă€r det islĂ€ndska landskapet som verkligen ger fond Ă„t detta snudd pĂ„ antika drama. De olika berĂ€ttarperspektiven stĂ€ller det mesta pĂ„ Ă€nda ovanpĂ„ det. Skickligt skriven och omöjlig att lĂ€gga ifrĂ„n sig.

Nya deckare

Arne Dahl: Friheten (Albert Bonniers Förlag)

Maria Grund: Dödssynden (Modernista)

Anders de la Motte: VÄroffer (Forum)

Carin Hjulström: Bara ett litet mord V (Forum)

Tina Frennstedt: Cold Case: VĂ€g 9 (Forum)

Geir Tangen: Död mans tango ÖversĂ€ttning Helena Sjöstrand Svenns & Gösta Svenns (Forum)

JĂžrn Lier Horst & Thomas Enger: Nollpunkt (Nullpunkt) ÖversĂ€ttning Lotta Eklund

Ragnar JĂłnasson: Dimma (Mistur) ÖversĂ€ttning Arvid Nordh (Modernista)