Det är dags för Melody Gardots fjärde studioalbum. Här har hon tuffat till sig och det är mer elektrisk funk och stök över end el av låtarna. Hennes signum var ju annars de nästan pratviskade, innerliga balladerna. Arrangemangen är bra här också och hennes textstrivande har på ett bra sätt tagit sig vidare från det mest privata till at titta på världen. Men det är ändå när hon gör en lugn låt som ”Don’t talk” hon känns som bäst. Då blommar hennes djupa sköna stämma ut som den ska.
Bästa låt: ”Don’t talk”