Långt bort men nära

Lugna fotografier från kinesiska trädgårdar och milt mytiska konstverk i textil är en trevlig kombination, tycker Sebastian Johans.

En stol. Bildväv av Marja Gräset Andersson.

En stol. Bildväv av Marja Gräset Andersson.

Foto: Fotograf saknas!

Recension2014-06-19 09:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Penja Hesselbäcks fotografier från kinesiska trädgårdar sitter väldigt bra i den miljö som omger sadelmakarlängan ett stenkast från herrgården i Österbybruk. Vattenspeglar, åldrande stenfasader och ett estetiskt allvar korresponderar fint med den välskötta bruksmiljön. I mitten av gallerirummet är en liggande bild från en karpdamm placerad, vilket på ett enkelt och åskådligt sett låter oss kliva in i miljön.

De allvarsamma, förhållandevis raka fotografierna fungerar också fint med sitt sällskap – några textila verk av den rutinerade Marja Gräset Andersson. Ett klot i siden, ett antal bildvävar med orientaliska konnotationer och någon enstaka applikation på samma tema bidrar till att hela rummet känns som något av en hemlig trädgård, trots att det som sagt passar väldigt bra i den helhet som en promenad genom Österbybruks äldre delar utgör.

Det är i och för sig ingen överraskning. Marja Gräset Andersson har i flera offentliga konstverk visat hur fint hennes verk hanterar olika miljöer. De ganska abstrakta textilerna äger med sitt ibland ganska naiva formspråk en solid grundstämning av nyfiket vemod. Och med en så grundläggande mänsklig stämning i botten kommer man långt. En plötslig färgfläck mot en dovt långsam på gränsen till dyster bakgrund kan förmedla oanat explosiva kvaliteter.En sval och lugnande utställning.

Konst