Sittplatspubliken satt ner under första låten, sedan förvandlades Parksnäckan till ett svensk-tyskt party under ledning av Nena.
Konsert
Nena
Parksnäckan
Måndag 23 juni
Betyg 4
Utanför det tyska språkområdet har Nena haft en jättehit. Fast det epitetet är egentligen i klenaste laget för att beskriva framgångarna med "99 Luftballons", antikrigslåten som låg överst på topplistorna när Kalla kriget var som mest bottenfryst.
Att så starkt förknippas med en låt är knappast enbart av godo. Risken finns att framgången ses som en enstaka lyckträff. Sådana exempel finns det gott om i pophistorien.
Fast Nena går inte att avfärda på det sättet. Hon har ett helt knippe starka låtar i sin katalog. Det har tyskarna, österrikarna och schweizarna känt till sedan början på 80-talet. I de länderna är hon en ikonisk artist som "alla" känner till, ungefär som Carola här hemma.
Att Nena dessutom är en riktigt bra liveartist visar hon med eftertryck i Parksnäckan. Förutsättningarna är inte de bästa – måndagskväll, blygrå himmel, regn i luften, låg temperatur och långt ifrån utsålt. Ändå ger hon och de åtta (!) övriga musikerna och sångarna (varav två är hennes söner) precis allt på scenen.
Vid flera tillfällen känns det som om den osynliga barriären mellan artist och publik upphör att existera. Kanske delvis för att publiken består av påtagligt många landsmän till Nena. Känslan är att åtskilliga tyska barnfamiljer och par i medelåldern för en kväll har lämnat sina husbilar på natursköna ställplatser i Uppland för att bege sig till Parksnäckan.
Att Nena ger mitt i konserten ger sig ut på en fem minuter lång promenad för att hälsa på fansen är nog inte bara uttänkt publikfrieri. Nena och hennes band är spelsugna och på gott humör, sånt går inte att fejka.
Musikaliskt finns inte mycket att klaga på. Nena håller till stora delar fast vid sin melodiösa new wave-rock med punkig attityd. Samtidigt kompletterar hon de rockiga upptempolåtarna med några pianoballader och lite taktfast disko av typiskt tyskt snitt.
Sista ordinarie nummer blir låten hon aldrig kommer undan. Jublet stiger när Nena tar ton:
"Hast du etwas Zeit für mich?
Dann singe ich ein Lied für dich
Von 99 Luftballons
Auf ihrem Weg zum Horizont"
Lite överraskande knyter hon ihop sin monsterhit med refrängen till Beatleslåten "Hey Jude". Det är ett grepp som funkar lika bra för både svenskar och tyskar i publiken. Alles gut.
Fotnot: Nenas management krävde att alla foton skulle godkännas av dem före publicering. UNT:s utsände vägrade skriva på ett sådant avtal, därav inga egna bilder på Nena.
Nena under en konsert i Schweiz i början på 2000-talet.