Det är förstås inte konstigt att en rollfigur som envisas med att säga "I'll be back" än en gång är just tillbaka, för att för fjärde gången spela terminator (filmen "Terminator Salvation" spelades in utan honom), en helt människoliknande robot. Han kan inte bli president i USA, österrikaren Arnold Schwarzenegger, men bara han kan göra den ultimata terminatorn. Så också denna gång, utan honom ingen film. Eller som hans rollfigur säger vid upprepade tillfällen, "gammal, men inte värdelös". Fast han kallas "farsan" och har utvecklat empatin.
En annan av de viktiga rollerna, den som John Connor, går däremot som en stafettpinne. Denna gång är det Jason Clarke som springer sträckan. Om Arnolds roll är sig tämligen lik så har Clarkes roll förnyats en hel del, liksom en annan av de bärande figurerna, Kyle Reese, nu spelad av Jai Courtney, en muskelhunk av det vanliga slaget.
Han får turligt nog konkurrens i fokus av Sarah Connor, spelad av en av favoritkaraktärerna i "Game of Thrones", Emilia Clarke, till vardags drakdrottningen Daenerys Targaryen. Även utan drakar är hon en livsfarlig kvinna som kan försvara sig på alla sätt. Hon gör en stark insats för att balansera testosteronhalten. Och exponeras förvånansvärt lite, filmen har redan efter en kvart haft flera helnakna män, men ingen kvinna i filmen som helhet!
Fast största rollen spelas av alla tekniker och dataanimatörer. Det är en snyggt och skickligt gjord film, påkostad långt över Greklands budget. Det finns mycket att glädjas åt av fyndiga lösningar samtidigt som bilvraken hopas i gigantiska skrotkyrkogårdar. Det blir aningen tröttande dock med alla slagsmål mellan oförstörbara och självförnyande robotar. Och mycket är standardgods.
Det är ju lite ironiskt att kampen i filmen går mot det totala övertagandet av världen av datorer och maskiner, samtidigt som hela filmen bygger på just den tekniken.
Det svåraste med hela "Terminator-serien" är att hålla reda på hur alla tidsresor påverkar historien. Någonstans känner man att det inte är så långt ifrån "jag är förälder till mig själv". Samtidigt är det fascinerande att tänka på det hela, lite som alla snårigheterna i "Interstellar".
Enkel sammanfattat: Kyle reser från den dystopiska framtiden för att rädda världen innan den börjar gå under. Väl tillbaka reser han runt lite i närtiden tillsammans med sin eventuella kärlek Sarah under överseende av en terminator och jagas av andra, allt i hisnande actionscener.
Lite slängar mot vårt alltmer totaluppkopplade samhälle blir det också och som tur är så finns det en hel del överslätande humor, både som one-liners i nuet och som blinkningar till tidigare filmer. Det gör att det som helhet blir en underhållande film, även om många scener inte är så mycket mer än vad andra actionfilmer med budget bjuder på.
Om snart 68-årige Arnold Schwarzenegger följer sina egna ord om att komma tillbaka, för ytterligare en film återstår att se.